Motboken var ett tillstånd att köpa sprit och vin där varje inköp noga dokumenterades. Hur mycket alkohol en person fick köpa varierade över tid, men under motbokens sista år var tre liter starksprit i månaden den gällande gränsen. Idag är det 60 år sedan Motboken avskaffades.

När alkoholkonsumtionen i början av 1900-talet ansågs vara för hög i Sverige infördes Motboken, även kallat Brattsystemet. Om en person blev för onykter eller på något annat sätt missbrukade sin konsumtion kunde Motboken dras in som straff. Kvinnor fick i regel ingen egen ransonering. Inte heller hemlösa.

Brattsystemet fick sitt namn efter initiativtagaren Ivan Bratt som år 1911 ingick i en nykterhetskommitté som skulle ta tag i alkoholhanteringen. Sverige skulle äntligen få bukt med problemen kring alkoholfrågan.

Motbokspremiär i Göteborg 1916

Svenskarna demonstrerade för nykterhet 1916 och i Stockholm gick en nykterhetskortege genom gatorna inne i centrum. I Göteborg är det motbokspremiär. I klippet får vi se hur motboken såg ut och hur den var systematiserad i ett register (inslaget saknar ljud). Se hela klippet här.

Folket mot krångel-Sverige

Istället för att demonstrera för nykterhet som 1916 blev det några decennier senare en protest av ett annat slag. Svenskarna hade fått nog och ville få ett slut på motbokseländet – söndagen den 19 januari 1947 flammade motboksbålen från Ystad till Haparanda. I Stockholm hade en stor folkmassa samlats för att bränna upp sina böcker i Kungsträdgården, men den stygga polisen hade satt stopp för de planerade aktiviteterna. Istället vallfärdade folkmassan till Strömmen där den förhatliga boken kunde dränkas. Precis som man tidigare, som speakern i filmen säger, använt alkoholen till att dränka sin hjärtesorg med. Cirka 10 000 motböcker hamnade i Stockholms strömmar denna dag. Se klippet här.

Den här veckan har Öppet arkiv publicerat följande program:

Hur bär du dig åt människa – barnprogram med Lasse Åberg som i en rad sketcher som belyser vårt sätt att fungera, känna, tänka och tycka
Komedianter – ett kärleksdrama och en komedi av Lars Norén med bl.a. Lena Olin
Labyrinten – en dramathriller skriven av Henning Mankell
Rally-Kalle – bilartisteri med Dan Andersson
Hylands hörna: Röda fjädern – insamlingsgala från 1969 med Lennart Hyland och Siw Malmqvist
Benny – tecknad serie för barn från 70-talet
Drömvärlden – reportage om ungdomar i Djursholm och deras firande av studentexamen
Åsnan mjuk – barnserie från 1972 om Åsnan mjuk och hans vänner
Trodde Du ja! – kända föräldrar med barn i lekfull tävlan i ”hemkunskap”
Utfrågningen – partiledarna intervjuas av Stina Lundberg och Erik Fichtelius, från 2002
Strövtåg i landskap – Dag Stålsjö berättar om stenmurar i Västergötland
Thomas Allanders ukuleleskola – ukuleleskola i nio delar, från 1994
Ukulele 1987 – världens första ukulelestämma som hölls på Djurgården i Stockholm
Lavforsen – by i Norrland – dramaserie om norrlänningar som flyttar söderut
Det stora motboksoffret – i januari 1947 flammade motboksbålen från Ystad till Haparanda,
Motbokspremiär i Göteborg 1916 – nykterhetsdemonstration i Stockholm och motbokspremiär i Göteborg (inslaget saknar ljud)
Registrering av Systemkunder – försök med registrering av Systemkunder i Gävleborgs län 1967
Lördagsstängning på Systembolaget – reportage från 1982 om den sista lördagen som Systembolaget höll öppet

Nästa vecka kommer vi bland annat publicera Lars Noréns Skuggpojkarna, humorserien Grogg och spionserien Skuggan av Henry.

Torsdagen den 8 oktober kl 13:00 tillkännages årets Nobelpristagare i litteratur. I år är det dessutom första gången en kvinna gör tillkännagivandet, Sara Danius som är ny ständig sekreterare i Svenska Akademien. 

”Jag är ingen katastrofförfattare. Det är världen som är katastrofal”

Nu är det avgjort. Svetlana Aleksijevitj får 2015 år Nobelpris i litteratur. Se henne i ett reportage i Kobra 1998.

Men hur har tillkännagivandena sett ut genom tiderna?

Öppet arkiv kan ge er svaret på frågan genom att visa en film där Anders Österling, Karl Ragnar Gierow, Lars Gyllensten, Sture Allén och Horace Engdahl öppnar dörren in till smattrande kameror och ett hav av mikrofoner. Och en sak står klar: ju senare tillkännagivande desto mer pressuppbåd. Men dörren är densamma. Högtidligheten likaså:

Svenska akademin tillkännager att Nobelpris i litteratur tilldelas…

NOBELPRISET I LITTERATUR GENOM TIDERNA

Selma Lagerlöf (Nobelpriset i litteratur 1909)

(Se bilden ovan.) Författarinnan Selma Lagerlöf äter med väninna och intervjuas 1928 i samband med 70-årsdagen. Se dramatiseringen av Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga i Öppet arkiv. Selma Lagerlöf  fick litteraturpriset med motiveringen: ”/…/på grund av den ädla idealitet, den fantasiens rikedom och den framställningens själfullhet, som prägla hennes diktning.”

Rabindraneth Tagore (Nobelpriset i litteratur 1319)
1913 gav Svenska Akademien honom Nobelpriset. På sitt språk, bengali, skrev han dikter, romaner, essäer. Han komponerade musik och sånger, väckte indisk danskonst till nytt liv och förnyade indiskt måleri med sin expressionism när han började måla vid 70 års ålder. Han byggde skolor och ett eget universitet i Santiniketan norr om Calcutta. Se Poesivandring med Folke Isaksson om Rabindraneth Tagore.

Verner von Heidenstam (Nobelpriset i litteratur 1916)
Sibyllan och nationalskalden från 1997: Program om Nobelpristagaren i litteratur 1916, Verner von Heidenstam och författarinnan/pedagogen Ellen Key. De byggde sig var sitt hem vid Vättern. Hon bland blåsippor på Ombergs södra sluttning. Han närmare molnen, norr om Motala, på Övralid. Sibyllan och nationalskalden är en film om deras författarhem, deras vänskap, deras brevväxling och möten vid den sjö de båda älskade. Deras hem står kvar, miljöerna är bevarade så som de såg ut under författarnas livstid och ger en bild av ett Sverige, nära i tiden, men ändå inneslutet i det förflutna.

Erik Axel Karlfeldt (Nobelpriset i litteratur 1931)
Erik Axel Karlfeldt fick genom tiderna den kortaste motivering till Nobelpriset: ”Erik Axel Karlfeldts diktning”. Se Torsten Wahlund läsa Karlfeldts ”Sång efter skördeanden” i Svenska lyriken 1984, och Gerda Karlfeldts berättelse om sin make i Siljanskväll år 1973.

Pär Lagerkvist (Nobelpriset i litteratur 1951)
Med motiveringen: för den konstnärliga kraft och djupa självständighet, varmed han i sin diktning söker svar på människans eviga frågor. Se dramatiseringen av LagerkvistsBröllopsfesten från 1978 med Allan Edwall och Meta Velander, och Hissen som gick ner i helvete från 1969 med Ernst-Hugo Järegård.

Nelly Sachs (Nobelpriset i litteratur 1966)
(Se bilden ovan.) Nelly Sachs intervjuas med anledning att hon tilldelats Nobelpriset i litteratur 1966.

Eyvind Johnson och Harry Martinson (Nobelpriset i litteratur 1974)
Nobelpristagarna i litteratur, Eyvind Johnson  och Harry Martinson, intervjuas bland annat om de är lyckliga över att tilldelas utmärkelsen, samt vilka egna verk de själva sätter främst. Se även Ulf Palme läsa ”Sjösagan som aldrig hände” ur Martinsons ”Kap farväl!”.

Tomas Tranströmer (Nobelpriset i litteratur 2011)
Samtal med diktaren ute på Runmarö. Tranströmer läser även ett antal dikter till exempel ”Han som vankade av sång över taken” och ”Andrum Juli”. Programmet är från 1980.

Gao Xingjian (Nobelpriset i litteratur 2000)
Nobelpristagaren Gao Xingjian var en av de intellektuella som drabbades av kulturrevolutionen – och så småningom valde han att lämna Kina. Lars Helander träffar honom i Paris när han just tilldelats Nobelpriset i litteratur år 2000. Arton år efter flykten har han skurit av alla band med hemlandet. Mitt Kina finns inom mig, säger han.

William Golding (Nobelpriset i litteratur 1983)
Lars Helander har besökt årets nobelpristagare i litteratur William Golding i England. 

Camilo José Cela (Nobelpriset i litteratur 1989)
I Guadalajara utanför Madrid har Lars Helander och ett filmteam från Kanal 1:s kulturredaktion besökt 1989 års Nobelpristagare i litteratur. I Camilo José Celas verk är döden, inbördeskriget och frän sexualitet viktiga teman. Cela är folklig och vulgär, absurd och visionär. Samtidigt är han en språkets mästare – som har publicerat ett ”hemligt erotiskt lexikon” om det spanska språkets vanligaste runda ord. I programmet berättar Cela om sitt personliga Spanien, om liv och litteratur, kärlek, sex och död, och vi får följa med på spännande rundvandringar i Celas magiska Madrid.

Nadine Gordimer (Nobelpriset i litteratur 1991)
Reportage om Nadine Gordimer, Nobelpristagare i litteratur. 

Derek Walcott (Nobelpriset i litteratur 1992)
En poetisk upptäcktsfärd på S:t Lucia i Karibiens övärld med 1992 års Nobelpristagare i litteratur, Derek Walcott, som vägvisare. Det är på S:t Lucia som Walcott är född och uppvuxen och det är den västindiska övärlden, med dess folk och ljud, hav och horisonter, som har gett hans poesi näring och egenart.

Toni Morrison (Nobelpriset i litteratur 1993)
Ett personligt och annorlunda porträtt av 1993 års Nobelpristagare i litteratur – tecknat av fyra unga amerikanskor, Maisha, Mia, Rachel och Kenja – samt Toni Morrison själv. Programmet berättar om kvinnor, författarskap och livets viktigaste kyss.

Kenzaburo Oe (Nobelpriset i litteratur 1994)
1994 års Nobelpristagare i litteratur, Kenzaburo Oe, föddes på ön Shikoku i sydvästra Japan och tillbringade barndomsåren i en isolerad skogsby under kriget. Upplevelsen av naturens hemliga krafter, öns speciella historia och kultur, och folkets berättartraditioner speglas på Oes speciella sätt i hela hans författarskap. Tillsammans med Kenzaburo Oe företar Lars Helander med filmteam en fascinerande resa till Nobelpristagarens hemtrakter.

Wislawa Szymborska (Nobelpriset i litteratur 1996)
Lars Helander och hans filmteam på en litterär Nobelexpedition till Wislawa Szymborskas Polen. I sitt hemland är hon sedan länge en högt älskad poet med stark närhet till sina läsare. Hon har ofta kallats skeptiker, men är samtidigt en person med humor och en mycket speciell glimt i ögat.

José Saramago (Nobelpriset i litteratur 1998)
1998 års Nobelpristagare i litteratur, portugisen José Saramago, är en fantasifull berättare som bygger fantastiska romanvärldar. En äkta humanist med brokig bakgrund och äkta socialt patos. En varm och nyfiken äldre herre med glimten i ögat. Lars Helander med filmteam besökte Nobelpristagaren och hans fru Pilar på Lantzarote.

Imre Kertéz (Nobelpriset i litteratur 2002)
Imre Kertész liv präglas av upplevelsen att ha överlevt koncentrationslägret i Auschwitz. Efter kriget bodde han i en trång liten lägenhet i Budapest och allt gick till slut ut på att skriva en roman. Det tog 14 år att skriva boken. Mannen utan öde kom ut 1975 i Ungern, men bemöttes med tystnad. Först tio år senare översattes boken, först till svenska, sen till tyska och han fick en plats som viktig röst i den europeiska litteraturen. Imre Kertész är den förste ungrare som får Nobelpriset. Ann Victorin mötte Kertész i Berlin.

JM Coetzee (Nobelpriset i litteratur 2003)
Den sydafrikanske författaren JM Coetzee tilldelas Nobelpriset i litteratur 2003 för sina skönlitterära böcker som ofta har en grund i hans hemlands apartheidsystem. Ann Victorinintervjuar Coetzee i Chicago där han undervisar på universitetet.

V S Naipaul (Nobelpriset i litteratur 2001)
En verklig kosmopolit är 2001 års Nobelpristagare i litteratur, den 69-årige VS Naipaul. Hans farfar var sockerrörsarbetare i Indien, själv växte han upp på Trinidad och bor sedan 18 års ålder i England. Han adlades av drottning Elisabeth och tituleras sedan dess Sir Vidia. I sin prismotivering skrev Svenska Akademien att Naipaul minns vad andra glömt, förlorarnas historia.

Här kan du läsa mer om Öppet arkivs Nobelnostalgi om historiska Nobelpristagare. Dessutom kan du avnjuta flera timmar Nobelsändningar från 1976 och 2001. Och sist men inte minst ”Snillen spekulerar” från 1965 till 2004.

Den här veckan har Öppet arkiv publicerat dessa guldkorn:

Skuggpojkarna – Lars Norénpjäs från 2001
Får jag lov – Dansbandsdokumentär från 1996 med bl a Arvingarna, Lotta Engberg och Lasse Stefanz.
Folke Falköga och föräldramysteriet – Detektivserie från 1991 för barn av Paal Wesenlund.
Oss dragspelare emellan – Ett program av och med Eric Forsgren om vad människor får ut av sin lek på bälgaspelet. Från 1965.
Svetlana Aleksijevitj i Nike 1996 – Nobelpristagaren i litteratur
Svetlana Aleksijevitj i Nike 1998 – Nobelpristagaren i litteratur
Flygvapnets lottor– journalfilm om Flygvapnets lottor 1943.
Årsta 10 år – journalfilm om Årstas 10-årsjubileum 1953.
På spåret – första säsongen komplett från 1987 (tidigare har endast finalen varit publicerad)
Grogg– humorserie med Robert Gustafsson från 2000
Skuggan av Henry – Spionhistoria i internationell miljö efter Claes Brenmans romaner ”Mannen som kallade sig Wall” och ”Skuggan av Henry” från 1986

Linda Olofsson-program med tanke på hennes nya programledarjobb i Go’kväll:
Sommardebatt (Linda Olofsson programledare 2005)
Mitt i naturen  (från Lindas första säsong 2000)
Mitt i naturen (från Lindas första säsong 2000)
Mittnytt (Linda Olofsson 25 år 1998)

Nästa vecka kan ni återse bland annat Och ge oss skuggorna, Goltuppen och Hasse Alfredsons gripande tal han höll under Tage Danielssons begravning.

Öppet arkiv kommer under hösten/vintern 2015 publicera ett unikt Ingmar Bergman-paket med 22 titlar. I detta paket ryms bland annat Bergmans uppmärksammade och mycket uppskattade Trollflöjten, Den goda viljan och Saraband. Dessutom hans regidebut för tv; Herr Sleeman kommer från 1957. Och inte minst några av de bakom-kulisserna-dokumentärer som producerades i samband med bland annat Trollflöjten och Saraband. Se hela förteckningen nedan:

25 OKTOBER

Larmar och gör sig till (1997) Originalpjäs för SVT Drama. Manus och regi: Ingmar Bergman
I sällskap med en clown (1997) Bakom ”Larmar och gör sig till”.

1 NOVEMBER

Bildmakarna (2000) Per Olov Enquists pjäs om Selma Lagerlöf och Victor Sjöström. Regi: Ingmar Bergman
Harald och Harald (1966)Tio minuters kulturpolitiskt debattdrama. Regi: Ingmar Bergman

8 NOVEMBER

Herr Sleeman kommer (1957) Spel av Hjalmar Bergman. Ingmar Bergmans första tv-produktion. Regi: Ingmar Bergman
De två saliga (1986) Bergmans tredje film efter manus av Ulla Isaksson. Regi: Ingmar Bergman

15 NOVEMBER:

Reservatet (1970) En banalitetens tragedi. Regi: Jan Molander. Manus: Ingmar Bergman
Venetianskan (1958) Lekfullt comedia dell’arte-stycke av okänd 1500-talsförfattare. Regi: Ingmar Bergman

22 NOVEMBER

Oväder (1960) Pjäs av August Strindberg. Regi: Ingmar Bergman
Rabies (1958) Scener ur människolivet. Pjäs av Olle Hedberg. Regi: Ingmar Bergman

29 NOVEMBER

Saraband (2003) Den fristående fortsättningen på ”Scener ur ett äktenskap”. Marianne återser sin frånskilde make på gamla dar och hamnar mitt i ett nytt uppslitande familjedrama. Manus och regi: Ingmar Bergman
I Bergmans regi (2003) En dokumentär om det spännande arbetet med inspelningen av ”Saraband”.

6 DECEMBER

Markisinnan de Sade (1992) Ingmar Bergmans uppmärksammade iscensättning från Kungliga Dramatiska Teatern av Yukio Mishimas konversationsstycke. Regi: Ingmar Bergman
De fördömda kvinnornas dans (1976) Fördömda kvinnor dansar efter koreografi av Donya Feuer. Regi: Ingmar Bergman

13 DECEMBER

Den goda viljan (1991) Ingmar Bergman skildrar föräldrarnas äktenskapliga demoner. Regi Bille August. Manus: Ingmar Bergman
Ingmar Bergman gör en film (1963) Vilgot Sjöman intervjuar Ingmar Bergman. Serie i 5 delar.

20 DECEMBER

Ett drömspel (1963) Tv-teater i fyra delar. Pjäs av August Strindberg. Regi: Ingmar Bergman
Sista skriket (1995) En lätt tintad moralitet av Ingmar Bergman om stumfilmsregissören Georg af Klerckers ödesdigra möte med den allsmäktige filmdirektören Charles Magnusson. Regi: Ingmar Bergman

27 DECEMBER

Trollflöjten (1975) Kongenial filmatisering av Mozarts opera på fejkad Drottningholmsteater. Regi och manus: Ingmar Bergman
Tystnad! Tagning! Trollflöjten! (1975) SVT följer Bergman i olika situationer under hans arbete med Trollflöjten; från första mötet med artister till sista inspelningsdagen.
Rätt ut i luften (1978) Ett TV-spel om spel i tv. Regi: Erland Josephson. Producent: Ingmar Bergman
Trämålning (1963) – Ett spel av Ingmar Bergman. Manus: Ingmar Bergman

MED  RESERVATION FÖR ÄNDRINGAR.

Den här veckan har Öppet arkiv publicerat dessa guldkorn:

Midvinterduell – Lars Molins drama om en rasande vendetta mellan småbrukare Egon Lundin och Statens vägverk
Goltuppen – kriminaldrama av Leif G W Persson med bl.a. Torsten Flinck och Marie Richardsson
Hans Alfredsons tal över Tage Danielsson
Och ge oss skuggorna – Lars Noréns uppmärksammade pjäs om dramatikern Eugene O’Neill, i rollerna Margaretha Krook, Max von Sydow, Reine Brynolfsson m.fl.
Pappa pojkar – dråpliga bravader och rafflande förvecklingar av och med Carl-Gustaf Lindsteft, Brasse Brännström och Magnus Härenstam
Skyll inte på mig – humorserie med om två ungkarlar spelade av Magnus Härenstam och Brasse Brännström som delar en lägenhet tillsammans
Bombardemagnus – sketcher, sånger och prator med Magnus Härenstam och hans gäster
Lagt kort ligger – kompletterande avsnitt av frågeleken med programledaren Magnus Härenstam
Det rör på sig – dansprogram för hela familjen med lekfulla och poetiska associationer till vardagliga rörelser
Dax – samhällsmagasin med Åke Wilhelmsson och Inger Säfwenberg
Liten är fin – tecknad saga om en drake som inte kunde sluta växa
Tekniskt magasin 1981 – magasin om teknik och dess tillämpning
Atis och Camilla – balett för tv av Mary Skeaping efter en dikt av Gustaf Philip
Maria Magdalena – dansdrama från S:ta Clara kyrka i Stockholm med dansare ur Operabaletten
Gudstjänst: Han som delade tiden – dansdrama med dansare ur Operabaletten
Vildmark – upptäckaren – äventyrsserie med Bobbo Nordenskiöld
Göteborgs luciakandidater 1935 – journalfilm

Nästa vecka kan ni återse bland annat ”Amala, Kamala”, ”En nämndemans död”, ”CCCP Hockey” samt premiären av vår Ingmar Bergman-satsning ”Larmar och gör sig till”.

I saknaden av Magnus och Brasse har många tittare önskat att få återse ännu fler program med den briljanta humorduon. Och nu finns äntligen Pappas pojkar, Skyll inte på mig, Bombardemagnus och fler avsnitt av Lagt kort ligger i Öppet arkiv.

Skyll inte på mig (1978)

De är panka. Singlar. Och har lämnat den ljuva ungdomen bakom sig. Dessutom bor de tillsammans. Brasse är den känslostyrda charmören och Magnus står för det sofistikerade lugnet. Eller snarare den frustrerade irritationen. Tillsammans försöker de ta sig igenom vardagens berg-och-dalbana och det blir sällan som de har tänkt sig. Medverkande: Magnus Härenstam, Brasse Brännström, Pia Green, Suzanne Reuter med flera. Se hela serien här.

Pappas pojkar (1973)

Tv-historisk underhållning från 1973 i fyra avsnitt med Carl-Gustaf Lindstedt, Brasse Brännström och Magnus Härenstam. ”Pappa” Carl-Gustaf är ständigt otursdrabbad och får hjälp (eller stjälp) av sina pojkar plugghästen Magnus och fixaren Brasse. Regi: Lasse Hallström. Se hela serien här.

Lagt kort ligger (1987)

Nu har vi äntligen lagt till några avsnitt till Härenstams lekprogram med de överdimensionerade spelkorten. Se serien här.

Bombardemagnus (1985)

Sketcher, sånger och prat med Magnus Härenstam och hans gäster Björn Skifs, Ted Åström, Lasse Berghagen, Thorsten Flinck, Peter Dalle med flera. Se hela serien här.

Vill du se mer av Magnus och Brasse? Gå in i Öppet arkiv och frossa i humorprogram du sent eller aldrig kommer glömma!

Den här veckan har vi publicerat dessa program i Öppet arkiv:

En nämndemans död – sista delen av Öppet arkivs Krimhöst. Iskallt mord i en svensk småstad från 1995. Med  Pernilla August, Loa Falkman, Krister Henriksson, Lennart Jähkel med flera.
Amala, Kamala– del av Öppet arkivs Norénmåndagar. Pjäs av Lars Norén från 1971.
Fräcka fredag – magasin om kärlek och lust med Malena Ivarsson från 1988.
Inför Fräcka fredag – nyhetsinslag i Rapport 1988.
CCCP Hockey – om det ryska hockeylaget som gjorde revolt. Från 1988.
Kabinett Sergel – mer än en toa – dokumentär om de offentliga toaletterna vid Sergels torg i Stockholm från 1988.
De tre från Haparanda – äventyrskildring av Jolo Jan Olof Olsson med Ernst-Hugo Järegård  från 1974.
Olof Palmes begravning – hela sändning från 1986.
Myglaren – film av Rune Hassner, Jan Myrdal och Christer Strömholm från 1966.
Evas pysselshow – andra säsongen av Eva Funcks kreativa klipp och klistra-program från 2003.
Tid – en dokumentär av Svante Kettner om Tiden från 1997.
Dragspelsälven slår till igen – om Ådalens dragspelskungar från 1972.
Magasinet: Den rätta blågula färgen – ett debattprogram från 1991 om Sverige och EG med Olle Stenholm och Eva Hamilton.
Ronny Erikssons Bondånger – andra säsongen av humorserien av och med Ronny Eriksson. Från 1998.
Hans Rosling om Kuba  – statistikkungen berättar om situationen i Kuba 1993.
Hans Rosling om Världsfattigdom –  Hans Rosling om sambandet mellan fattigdom och hälsa 2002.
Leif GW Persson i 24 minuter – samtal om polisen, Leif GW Perssons böcker och brotten som skakat Sverige. Från 2003.
Leif GW Persson i Lena 21:30 –  samtal med Leif GW Persson, professor vid rikspolisstyrelsen. Från 2003.
Bergman: Larmar och gör sig till (publiceras 25 oktober 06:00) – läs mer om vår Bergmanvinter här.
Bergman: I sällskap med en clown (bakom kulisserna på Larmar och gör sig till; publiceras 25 oktober 06:00)
Nyhetsklipp om Normaltid – intervju om normaltid, vår dygnsrytm och ljusets inverkan på oss.

Nästa vecka kan ni återse bland annat ”Modet att döda”, ”Ulf Lundell (20 årsjubileum)”, ”Farbror Frippes skafferi” samt Ingmar Bergmans ”Bildmakarna” och  ”Harald och Harald”.

 ”Larmar och gör sig till är så mycket Bergman. Dessutom är den vansinnigt rolig och gripande.”

Öppet arkiv har pratat med Pia Ehrnvall som var producent för ”Larmar och gör sig till”. Bland annat delar hon med sig av en mycket underhållande historia om Peter Stormare som höll henne minst sagt sysselsatt. Stormares medverkan i Bergman-pjäsen sammanföll med hans roll i uppföljaren till Jurassic Park: ”The Lost World”. Men eftersom Bergman redan bestämt att Stormare skulle vara med i pjäsen ville Ehrnvall inte berätta om krocken. Istället gjorde hon ett skickligt framställt schema som möjliggjorde att Stormare åkte i skytteltrafik mellan Los Angeles och Stockholm för att kunna vara med på båda inspelningarna samtidigt.

”Har du någon aning om vem du just pratade med?”

Allt gick väl tills det var dags för en kritisk scen i den amerikanska filmen. Hollywoodteamet hade odlat ett enormt gräsfält som enligt planen skulle ha en viss höjd när scenen spelades in. Och just denna vecka som gräset vuxit sig till perfekt höjd förväntades Peter Stormare även vara i Stockholm. Bergman visste fortfarande ingenting om skådespelarens dubbelarbete. Således fick Pia Ehrnvall be Stormare om telefonnumret till hans uppdragsgivare på andra sidan Atlanten. Mannen på andra sidan linjen heter Steven Spielberg och Pia tar på sig hårdhandskarna. Samtalet lämnade inte många andra alternativ för Spielbergs producenter (bröderna Weinstein) än att låta Stormare vara i Stockholm denna vecka. Efter samtalet undrade Peter om Pia var medveten om vem hon just ställt sina stenhårda krav på.

Var är Stormare?

Men när det var dags för Stormare att inställa sig i studion i Stockholm kom han inte. Pia skickar en inspelningsassistent till skådespelarens tillfälliga lägenhet. Men ingen öppnar. Vid en snabb titt in i brevinkastet står resväskan där. Han hade kommit till Stockholm. Nu var den stora frågan; vart var han? Den förmodligen något stressade assistenten bankar ännu hårdare. Tillslut öppnas dörren av en jetlaggad Stormare.

Hedersplats på Spielbergs kontor

Slutet gott allting gott. Men hur gick det sedan? När Bergman fick veta vad som hade hänt skrattade han gott. Och det hela slutar med att Ingmar skickar en hälsning till Hollywood. Ett foto på sig själv, Stormare och Erland Josephson där studiodekoren med träbänkar och en uråldrig filmprojektor utgör bakgrunden. Ingmar skriver skämtsamt att detta är hans privata biograf på Fårö. Ett foto som sedan fick en hedersplats på Spielbergs kontor.

Pia Ehrnvall har producerat och varit projektledare för många av Bergmans tv-produktioner; Bildmakarna, De två saliga, Saraband, Harald och Harald med flera. Även dessa kommer att publiceras i samband med Bergmanvinter som pågår från den 25 oktober till 27 december 2015. Läs mer om Bergmanvinter här.

Från och med den 25 oktober kan du se ”Larmar och gör sig till” och bakom-kulisserna-dokumentären ”I sällskap med en clown”i Öppet arkiv.

Lars Molins filmer står högt upp på många av våra tittares önskelista. Och nu har alla Molin-älskare något att se fram emot de kommande månaderna.

16 oktober Midvinterduell (1983)

En rasande vendetta mellan småbrukare Egon Lundin och Statens vägverk. Kampen gäller en mjölkpall som verket finner olämpligt placerad. Det blir en strid på liv och död. Medverkande: Ingvar Hirdwall, Mona Malm, Li Brådhe med flera. Se hela Midvinterduell här.

20 november Pengarna gör mannen (1984)

En mild saga med absurd överton av Lars Molin. Berättelsen bygger på en delvis autentisk händelse, omskriven i komediens form med farsaktiga och sunt melodramatiska inslag.
I rollerna Pierre Lindstedt, Carl-Gustaf Lindstedt, Lars Hansson, Eva Gröndahl, Helge Skoog och Jessica Zandén med flera.

4 december Zoombie (1982)

En annorlunda familjekomedi i tre delar med mannen i centrum. En vacker och sedelärande berättelse om en liten, lönnfet, medelålders byråchef i lönegrad 32. Vi får följa den mobbade och utnyttjade Holger i hans svåra kamp från förpuppning till flygfärdig fjäril. Medverkande: Sissela Kyle, Anders Nyström, Joakim Schröder med flera.

8 januari Ivar Kreuger (1998)

En filmberättelse om den svenske finansmannen Ivar Kreuger som tar sin början 1929, med en storslagen fest i hans bostad på Villagatan 13 i Stockholm. I Lars Molins högst personliga version utgör den historiska verkligheten endast fond åt den starka kärlekshistorien mellan Kreuger och den vackra finskan Tuula. Medverkande: Regina Lund, Maria Kulle, Ingvar Hirdwall, Peter Schildt med flera.

Lars Molin-filmer som redan finns i Öppet arkiv:

Den tatuerade änkan (1998)

En komedi om det något försenade tonårsupproret. Berättelsen handlar om Ester – en kvinna i övre medelåldern med vanan att skämma bort såväl sin bufflige man som barn och barnbarn. Mitt i julfirandet dör Esters faster. Det blir början till uppbrott och ett nytt liv för Ester. Medverkande: Mona Malm, Sven Wollter, Maria Kulle, Jan Malmsjö och Ingvar Hirdwall med flera. Se Den tatuerade änkan här.

Badjävlar (1971)

En humoristisk pjäs om sommarens motsättningar mellan badgäster och ortsbor, mellan hederlighet och ohederlighet, mellan ekonomiskt övertag och vanlig klurighet. Medverkande: Ernst Günther, Brita Billsten, Kim Anderzon med flera. Se hela Badjävlar här.

Tre kärlekar (1989-1991)

Dramaserie i 16 delar. Varje generation har sin ödestid – de få dagar, veckor eller bara timmar då vi fattar avgörande beslut som sedan får betalas eller avnjutas genom ett helt, långt liv. Det är den tid då vi förälskar oss, avlar barn, handlar trolöst eller på annat sätt skuldsätter oss känslomässigt för hela livet. Detta ska bli berättelsen om tre generationers känsloreverser, några av dem ännu inte förfallna till betalning. Medverkande: Samuel Fröler, Ingvar Hirdwall, Mona Malm, Jessica Zandén, Ulla Skoog med flera. Se hela Tre kärlekar här.

Kejsarn av Portugallien (1992)

Lars Molins filmversion av Selma Lagerlöfs klassiska berättelse om den fattige Jan i Skrolyckan och hans stora kärlek till den vackra dottern Klara Fina Gulleborg. Medverkande: Ingvar Hirdwall, Gunilla Nyroos, Per Oscarsson, Tomas Pontén, Rolf Lassgård med flera. Se hela Kejsarn av Portugallien här.

Potatishandlaren (1996)

Bonden Johansson börjar bli gammal och oroar sig för dottern Märta. Hon är ett duktigt fruntimmer som sköter gården perfekt, men hon är inte så purung precis och Johansson oroar sig för att Märta ska gå obrukad genom livet. En dag dyker potatishandlaren Sture upp! Medverkande: Rolf Lassgård, Ingvar Hirdwall, Eva Gröndahl med flera. Se hela Potatishandlaren här.

Korset (1985)

En betraktelse över sårbarheten i dagens svenska samhälle. Birger och hans hustru har förlorat sitt enda barn, en tonårig dotter, som dött av en överdos heroin. Birger beslutar sig för att hämnas hennes död. Medverkande: Mona Seilitz, Ingvar Hirdwall, Heinz Hopf, Jan Guillou med flera. Se hela Korset här.

Mona och Marie (1973)

Mona och Marie är två helt vanliga flickor, inte på något sätt särskilt märkliga. De bor i en liten stad med begränsade studie- och arbetsmöjligheter. Deras vardag är grå och trist. Mona arbetar som damfrisörelev och Marie går sista året i skolan. I en pressad situation övertalar Marie sin väninna att följa med på vad som verkar vara ett par dagars flykt från tristessen. I själva verket blir det en äventyrlig färd ner genom Europa. Medverkande: Gunilla Thunberg, Inger Holmstrand, Fillie Lyckow med flera. Se hela Mona och Marie här.

Nybyggarland (1972-1974)

Mikael Edman lämnar sin tillvaro som fattig backstugesittare i Anundsjö och vandrar tillsammans med sin dotter Malin upp mot Vilhelmina. Han lämnar resten av familjen efter sig på kyrkogården i Anundsjö: hans hustru och de tre yngsta barnen dog i rödsot under våren. De går genom det vårgranna landskapet upp till det nybygge Mikael köpt ovanför Vilhelmina. Han har beslutat sig för att bli egen herre, han ska skapa en tillvaro för sig och sin dotter utan fattigdom och förnedring. Se hela Nybyggarland här.

Den här veckan har vi publicerat dessa program i Öppet arkiv:

Farbror Frippes skafferi – barnprogram från 1976 med Martin Ljung
Modet att döda – i Lars Noréns pjäs får en son besök av sin far. I rollerna: Lena Endre, Peter Brandt och Marika Lindström
Pappas flicka – säsong 2 av humorserien
Ulf Lundell – dokumentär från 1995 om Lundells 20 år som artist
Nidingen – drama från 1966 där författaren Lars Ardelius tar upp ett kontroversiellt ämne: ett sexualbrott
Mosaik – om islam i Sverige, från 2001
Den ena kärleken och den andra – drama i tre delar om Tina (Lena Endre) som reser till en liten grekisk ö. Där träffar hon Elias
Perssons pack – Levande hjärtan – konsert från 1992 med ett av Sveriges populäraste liveband
Getingboet: Sex månader med borgarna – direktsänt program om svensk politik med både seriösa reportage såväl som humoristiska lekar, från 1992
Visans vänner 30 år – en visafton på Den Gyldene Freden, från 1966
Lena 21:30 – talkshow med Lena Frisk
24 minuter – pratshow med gäster som Jason ”Timbuktu” Diakité och Leif GW Persson
Dansens dag – Ellen Rasch med elever
K-märkt – reportage om svenska motell
Piraten-priset – från prisutdelningen 1992 där Stig Claesson får ta emot priset
Globen-frimärken – reportagen om de nya frimärkena som är målade av Stig Claesson
Till fjärran land – med Sven Gillsäter på Bali, från 1962
Selma Lagerlöfs litteraturpris – Stig Claesson får ta emot priset 1994
Språka (på turkiska) – en knippe turkiska sånger
Café Umeå – Café-program från Umeå med programledaren Kjell Ulfhielm
Harald och Harald – (publiceras 2015-11-01) Harald och Harald läser en bok, i regi av Ingmar Bergman. I rollerna Johan Rabaeus, Björn Granath och Benny Haag
Bildmakarna – (publiceras 2015-11-01) pjäs av Per Olov Enquist i regi av Ingmar Bergman

Nästa vecka kan ni återse bland annat ”Egäntligen måndag”, ”Henrietta” och ”Nästa man till rakning” baserade på Stig ”Slas” Claessons romaner,  samt Ingmar Bergmans ”De två saliga”och  ”Herr Sleeman kommer”.

Rösta fram din julkalender här!

Nu kan du rösta fram din julkalender i Öppet arkiv. De fyra kalendrar som får flest röster kommer att publiceras i december 2015. Röstningen avslutas den 9 november!

Broster, Broster! (1971)

En julkalender om en brokig familj som kämpar mot köphysteri och miljöförstöring. Och snart blir det tillökning i familjen. Ska det bli en pojke eller en flicka? Ingen vet – och i väntan på nedkomst kallas hen för ”broster”, en sammanskrivning av bror och syster.
Medverkande: Claire Wikholm, Carl-Gustaf Lindstedt, Magnus Härenstam med flera.

Långtradarchaufförens berättelser (1975)

Beppe Wolgers hyr en långtradare och ger sig ut i Jämtland för att finna sagornas kungarike. Och på en enslig väg står det barn och liftar.
Medverkande: Beppe Wolgers, Hasse Alfredson, Ernst-Hugo Järegård, Eva Rydberg, Rolv Wesenlund, Povel Ramel med flera.

Julstrul med Staffan och Bengt (1984)

Staffan och Bengt ska hjälpa en butiksägare när denne ska iväg på sin första utlandssemester. ”Oscars Koopra” ligger i en fjällby och Staffan och Bengt ställs inför många utmaningar. Särskilt eftersom de samtidigt ska ta hand om det lokala postkontoret som ligger vägg i vägg med affären.
Medverkande: Staffan Ling, Bengt Andersson, Sissela Kyle, Bert-Åke Varg, Brita Borg med flera.

Kurt Olssons julkalender (1990)

Bland hästar, höns, kor och tomtar ordnar Kurt pyssel och tävlingar och visar avslöjande reportage. Det blir mysiga hemmakvällar hos familjen Olsson och snöiga julrockvideor med Damorkestern. Och så är Arne med förstås. En himla kul jul!
Medverkande: Lasse Brandeby, Hans Wiktorsson, Ulla Skoog, Anki Rahlskog med flera.

Jul i Kapernaum (1995)

En saga om en stad, om människorna som bor där och om en stjärna som lagt sig att vila. En slags fantasymusikal som utspelar sig i den lilla staden Kapernaum där en föräldralös flicka hittar en hemlig plats som medborgare i den lilla orten sökt efter i århundraden.
Medverkande: Peter Harryson, Stefan Ekman, Per Sandberg, Sara Lindh, Eva Widgern med flera.

Pelle Svanslös (1997) 

På Åsgränd i Uppsala bor ett gäng katter som en dag får en ny bekantskap i den svanslösa katten Pelle. Måns retar sig på att Pelle som är ny i gänget snabbt blir omtyckt. Därför använder han sin påhittighet till att sätta den svanslösa nykomlingen på det hala. Men berättelsens elaking är också intresserad av annat än bus. Om Pelle är förälskad i den söta lilla Maja Gräddnos, har Måns ett öga till Gullan från Arkadien.
Medverkande: Björn Kjellman, Cecilia Ljung, Christer Fant, Leif Andrée, Brasse Brännström, Peter Harryson, Katarina Ewerlöf med flera.

Julens hjältar (1999)

Julgransprydnaderna vaknar i sin låda på vinden. Väl nere i lägenheten är allting sig likt och familjen är i full gång med julbestyren. Julsakerna känner alla underbara dofter och minns. Men så inträffar något fasansfullt…
Medverkande: Kim Anderzon, Tomas Bolme, Ing-Marie Carlsson med flera.

Kaspar i Nudådalen (2001)

Det är vinter och snart jul i Nudådalen, en by som är så liten, att den inte ens går att hitta på kartan. Här bor Kaspar och hans morfar, lanthandlaren Atom-Ragnar, den stöddige Åhman, som tror att han äger hela byn, och många fler. Och så bor Lisa i Nudådalen. Lisa, som Kaspar tycker har vackra ögon.
Medverkande: Per Oscarsson, Johan Ulvesson, Liselott Bramstång, Leif Andrée, Sven Wollter,  Lena Nilsson med flera.

Dieselråttor och sjömansmöss (2002)

Ofelia och Philémon är på väg hem till Sverige för att fira jul hos sin mormor. Deras pappa spelar mest kort i salongen så de får klara sig på egen hand. När pappan upptäcker att några råttor ätit på pengarna som låg i ett skrin i deras hytt, blir barnen lovade en slant för varje råttsvans de kan ta. Men råttorna Lucky Closette och Don Calzone hör detta och Lucky, som är en busig kloakråtta, vet hur hon ska stoppa dem. Men hur då?
Medverkande: Brasse Brännström, Anna Åström, Josephine Alhanko, Sven Wollter, Lasse Brandeby med flera.

Håkan Bråkan (2003)

Hemma hos Håkan Andersson är livet inte riktigt som det brukar vara, mamma är nämligen inte hemma, hon är inlagd på Malte Severins stressklinik. Och pappa Rudolf, som är världens klantigaste pappa, ska klara familjen själv. Till råga på allt får familjen inbrott och inte ens kylskåpet lämnas kvar!
Medverkande: Sissela Kyle, Tintin Anderzon, Axel Skogberg, Per Svensson, Johan Rheborg med flera.

SVT:s julkalendrar genom tiderna:

Titteliture (1960)

Julbåten Juliana (1961)

Tomtefamiljen i Storskogen (1962)

Den tänkande brevbäraren (1963)

Lill-Stina på reportage i Storskogen (1964)

Farbror Pekkas handelsbod (1965)

En småstad vid seklets början (1966)

Gumman som blev liten som en tesked (1967)

Klart spår till Tomteboda (1968)

Herkules Jonssons storverk (1969)

Regnbågslandet (1970)

Broster, Broster! (1971) Rösta!

Barnen i Höjden (1972)

Mumindalen (1973)

Rulle på Rullseröd (1974)

Långtradarchaufförens berättelser (1975) Rösta!

Gumman som blev liten som en tesked (1976) Repris från 1967.

Fem myror är fler än fyra elefanter (1977)

Julius Julskötare (1978)

Trolltider (1979)

Det blir jul på Möllegården (1980)

Stjärnhuset (1981)

Albert och Herberts julkalender (1982)

Lille Luj och Änglahuset i strumpornas hus (1983)

Julstrul med Staffan och Bengt (1984) Rösta!

Trolltider  med trollkalender (1985) Repris från 1979 med extraklipp med Ebbe Schön

Julpussar och stjärnsmällar (1986)

Marias barn (1987)

Liv i luckan med julkalendern (1988)

I julens tecken – Se opp här kommer Propp! (1988) första julkalendern på teckenspråk

Ture Sventon privatdetektiv (1989)

Julexpressen (1989) julkalender på teckenspråk

Kurt Olssons julkalender (1990) Rösta!

Sunes jul (1991)

Klasses julkalender (1992)

Tomtemaskinen (1993)

Håll huvudet kallt (1994)

Jul i Kapernaum (1995) Rösta!

Mysteriet på Greveholm (1996)

Pelle Svanslös (1997) Rösta!

När karusellerna sover (1998)

Julens hjältar (1999) Rösta!

Ronny och Julia (2000)

Kaspar i Nudådalen (2001) Rösta!

Dieselråttor och sjömansmöss (2002) Rösta!

Håkan Bråkan (2003) Rösta!

Allrams höjdarpaket (2004)

Öppet arkiv kan endast publicera program sända innan den 1 juli 2005

En decemberdröm (2005)

Lasse-Majas detektivbyrå (2006)

En riktig jul (2007)

Skägget i brevlådan (2008)

Superhjältejul (2009)

Hotell Gyllene Knorren (2010)

Tjuvarnas jul (2011)

Mysteriet på Greveholm – Grevens återkomst (2012)

Barna Hedenhös uppfinner julen (2013)

Piratskattens hemlighet (2014)

Tusen år till julafton (2015)

I Bergmans och Per Olov Enquists ”Bildmakarna” möts en författare, en skådespelerska, en regissör och en fotograf. Trots att skildringen i allra högsta grad är dikterad är gestalterna verkliga. Författaren är Selma Lagerlöf och i dramat har just hennes berättelse ”Körkarlen” blivit stumfilm. Victor Sjöström och Julius Jaenzon är regissör och fotograf och de väntar nervöst på att Selma Lagerlöf skall besöka dem på Filmhuset för att se den färdiga produktionen. Utan att vara inbjuden kommer även Sjöströms älskarinna, den unga skådespelerskan, Tora Teje till mötet. Hon är nyfiken på människan bakom orden och irriterar sig på männens upphöjande av författaren. Tora visar ingen onödig respekt och ger sig utan att tveka in i heta diskussioner. Och det är i mötet mellan Lagerlöf och Teje som ”Bildmakarna” har sin kärna.

I rollerna:
Selma Lagerlöf – Anita Björk
Tore Teje – Elin Klinga
Victor Sjöström – Lennart Hjulström
Julius Jaenzon – Carl-Magnus Dellow

Regi: Ingmar Bergman

Manus: P O Enquist

Producent: Pia Ehrnvall

Se hela Bildmakarna här.

Den här veckan har vi publicerat dessa program i Öppet arkiv:

Nästa man till rakning – Vencis frisersalong är ett vattenhål för traktens näringsidkare, av Stig ”Slas” Claesson
Henrietta – film som bygger på Stig ”Slas” Claessons roman ”Henrietta ska du också glömma”
På palmblad och rosor – film efter Stig Claessons roman med samma namn
Egäntligen måndag! – en timmes tv-kalas med Kajsa Thoor, Peter Settman och Fredde Granberg
Det kommer mera – familjeunderhållning med lekar, tävlingar och musik. Programledare är Arne Hegerfors och Anders Lundin
Fredags-exeter – Underhållningsprogram från 1989 med Carin Hjulström som programledare
Bullen brevfilm: Om en kamrat sviker – med en ung Robin ”Robyn” Carlsson i huvudrollen
Entreprenörerna – dokumentärfilm om tre unga entreprenörer från Östermalm och deras spektakulära idé
Nils Olof Andersson – drama i sex delar där Gud anser att Nils Olof Andersson är den sista goda människan på jorden
Kari och Karins knutar – Kari Sylwan och Karin Thulins uppmärksammade uppsättning på Dramaten, från 1973
Guppy – programmet om speciella husdjur och deras alldeles vanliga unga hussar och mattar
Per Nilsson var mitt namn – filmen bygger på Per Nilssons dagbok från de år under vilka han som frigiven livstidsfånge åter levde i sin gamla hembygd
Valvakan 1985
Inslag med Leif Furhammar
Barn i höghus – dokumentär om Cissi som var 12 år då TV2 filmade henne 1970. Idag är hon 27 år och en självständig ung yrkeskvinna
K-märkts modärna – K-spanarna visar byggnader från en tid när modernismen var modärn
Ad lib –  experimentellt, omväxlande och utforskande musikprogram
Nygammalt – Underhållningsprogram från Cirkus i Stockholm
Euro Jazz 98 – Öhman Organ Grinders framför ”The Groove Merchant”
Herr Sleeman kommer –  (publiceras 2015-11-08) Ingmar Bergmans regidebut för tv, från 1957
De två saliga – (publiceras 2015-11-08) den medelålders teckningsläraren Viveka möter den något yngre Sune Burman i Uppsala domkyrka, och kärleken drabbar dessa två ensamma människor som en uppenbarelse. I regi av Ingmar Bergman, från 1986

Nästa vecka kan ni återse bland annat ”Hylands hörna i USA”, ”Lite Grand i örat” samt Ingmar Bergmans ”Reservatet”och ”Venetianskan”.

Den 21 december 1970 klev Claes Elfsberg, som en oerfaren journalistpraktikant, för första gången in genom SVT:s svängdörrar. 45 år senare sitter han mitt emot mig för att summera sin långa karriär. Hans kollegor har räknat ut att han är den person i världen som spenderat längst tid som tv-ankare.

Hur känner du inför det rekordet?

Jag har inte kontrollräknat om rekordet stämmer. Det inget märkvärdigt, men lite skojigt är det ju. Samtidigt kan det kännas lite andefattigt. Det var ofta så förr i tiden, man började på bruket och arbetade hela livet där. För mig blev tv-bruket. Men det är faktiskt ett jävla bra jobb.

Har du fått några andra jobberbjudanden genom åren som du i efterhand ångrar att du inte prövade på?

Nej det har inte funnits några konkreta jobberbjudanden som jag ångrar att jag inte tog. En gång i tiden var jag biträdande chef på SVT och hamnade i valet mellan att satsa på chefsjobb eller programledare. Jag valde att vara programledare, och det har jag inte ångrat.

När fick du första gången chansen att bli nyhetsuppläsare i Rapport?

Det var fem år efter att jag började som praktikant. En kollega blev plötsligt magsjuk en kvart före sändning. Jag hade arbetat som reporter och hade turen att vara på plats. Dessutom hade jag slips på mig. Så av en slump fick jag chansen tidigare än jag väntat mig, det var en dröm som gick i uppfyllelse. Trots att jag inte hann förbereda mig, eller kanske tack vare det, gick sändningen bra.

Vilka har varit höjdpunkterna i  din karriär?

Höjdpunkterna har varit nyheterna som jag tyckt varit viktiga där och då. De båda morden på Olof Palme och Anna Lindh var två dramatiska historier. Men de händelser som berört mig mest känslomässigt är Tsunamin i Thailand och Estoniakatastrofen.

Upplever du några begränsningar privat av att vara Claes Elfsberg?

Jodå det finns naturligtvis begränsningar, som en uppförandekod från SVT:s håll. Men det är inte så att jag har en inre längtan efter att supa mig dräggfull på allmän plats.

Att bli igenkänd har sina fördelar, jag blir oftast väl behandlad och har inga problem att få bord på restauranger. Men det leder också till oönskad uppvaktning. Går jag affären tittar folk ner i min korg och kanske tänker: ”Jaha Claes blir det blodpudding idag igen”. Som offentlig person blir man ofta iakttagen vilket inte är roligt varje dag. Samtidigt har jag en sträng framtoning så ingen kommer fram och ber mig säga något lustigt. Det hade varit skillnad om jag arbetade med underhållning – jag är medveten om att jag framstår som en butter typ. Mina kvinnliga kollegor har det betydligt mer besvär med kändisskapet än vad jag har.

Har du haft några favoritintervjuobjekt genom åren?

Oj det har varit väldigt många! De tolv personer jag intervjuar i Köttberget (Elfsbergs nya tv-program som har premiär 15 november i SVT) är alla personliga favoriter. Det har alltid varit spännande att intervjua folk som har makt och inflytande över människor. Jag minns Olof Palme och Göran Persson som speciellt svåra att intervjua. De hade alltid en egen agenda, men det blev alltid intressanta möten.

Vi har inte hittat några bloopers med dig i SVT:s arkiv. Har du inte gjort några misstag?

Jadå det har jag, men jag har vart rätt duktigt på att dölja dem. Varje sändning gör jag ett flertal fel. Men det är bra att göra lite fel ibland som att komma av sig eller säga fel, det ökar trovärdigheten om de sedan rättas till. En engelsk tänkare sa ”quality is a small degree of imperfection”, det får inte vara för perfekt, ett misstag visar att det är en produkt utförd av människor.

Finns det några klipp från vårt arkiv som du skulle vilja återse från din karriär?

Det är alltid värt att titta på Berlinmurens fall. Jag var inte i Berlin, då jag var hemma med barnen, men det är en symbolbild för vad som är viktigt. Jag är underordnad nyheterna, det är inte viktigt att jag står i centrum.

Men i den här intervjun är det du som står i centrum, inte nyheterna.

Jo det har du rätt i. Då väljer jag den första intervjun med Kungen och Silvia efter deras förlovning som jag gjorde, den tycker jag är lite gullig.

Vad minns du från det mötet?

Jag minns att Silvia var blyg och nervös för att prata svenska, men hon klarade av det. De var nykära så intervjun blev känslomässig. Sen var det kul att kungen sa det klassiska citatet som blivit flitigt citerat sedan dess ”Det sa bara klick”.

Claes Elfsbergs serie ”Köttberget checkar ut” har premiär den 15 november. Läs mer om serien här på svt.se.

Den här veckan har vi publicerat dessa program i Öppet arkiv:

Lite Grand i örat – Musikunderhållning från Grand Hotel i Stockholm med Anni-Frid Lyngstad och Claes af Geijerstam
Charlie Normans show – En musikalisk show med Anni-Frid Lyngstad och Charlie Normans kvartett
Hylands hörna i USA – Underhållningsprogram inspelat i USA med Lennart Hyland
Anderstorp och VM i formel 1 – Tv-sporten granskar Formel 1. Med bl.a. Ronnie Peterson
Valvakan 1973
Motiomera – Boris Engström och Bengt Bedrup inspirerar till motion
Hemma med Ria Wägner
En orgel i min trädgård – Gotthard Arnér har låtit uppföra en särskild byggnad i kantorsgårdens trädgård på Dalarö
Rätt i rutan – Johanna Westman och hennes gamla Mixer (Lennart Jähkel) gör goda rätter och ger fiffiga tips i köket
Tjat om mat – Maria Johansson Maria Johansson och Sissela Kyle lagar mat efter egna recept
Malena Ernman – Flera program med operasångerskan
Reservatet – (publiceras söndagen den 15 november) Pjäs av Ingmar Bergman, med undertiteln ”En banalitetens tragi-komedi”
Venetianskan – (publiceras söndagen den 15 november) Komedi i regi av Ingmar Bergman

Nästa vecka kan ni återse bland annat ”Nudlar & 08:or”, ”Riket” samt Ingmar Bergmans ”Oväder”och ”Rabies”.

”Allt var möjligt – bara vi gjorde det tillsammans”

I första avsnittet får vi möta 4o-talisternas vagga. Från den dystra efterkrigstiden till en ljus framtidstro. ”Allt var möjligt – bara vi gjorde det tillsammans” säger Marie-Louise Ekman.

Programledare: Claes Elfsberg Gäster: Jan Eliasson och Marie-Louise Ekman

Djupdyk i ämnen som tas upp i Köttberget checkar ut det första avsnittet:

Kriget och efterkrigstiden

Krigsutbrottet 1939

G som i hemlig (1994) Om kryptomaskinen som Hitlers ingenjörer skapade under andra världskriget.

De kom över fjällen (1945)

Fyra dagar som skakade Sverige (1988) Midsommarkrisen 1941. Natten till den 22 juni 1941 gick Tyskland till anfall mot Sovjet.

Fredsdagen 1945

Det nya hemmet och välfärden

Vardagsmiddag 1954

Gno mindre, hinn mer 1950

Novisen vid spisen 1952

Första ungdomskulten

Tonårsmodet 1954

Aktuellt: Mods utan lokal 1966

Skinnknutter i Nybohov 1956

60-talets mods i ny upplaga 1986

Demonstrationer,orättvisor och rädslor

Vad mannen gör är alltid det rätta 1985 Om Alva Myrdals kollektivhus och om 60-talets rödstrumpor. Om kvinnors kamp för jämlikhet, för lika lön och inte minst kampen för fred.

Ungerska flyktingbarn kommer till Sverige 1956

Konsten som samhällskritik

Picasso på Skeppsholmen 1956

Dag Hammarskjöld

Dag Hammarskjöld 1953

Dag Hammarskjölds död 1961

Pistolpatron funnen – Dag Hammarskjölds död 1961

I programmet medverkar även Hans Rosling och  Jan Guillou.

Se ”Köttberget checkar ut” i SVT2 söndagar kl 20:00 eller i SVT Play 

Nudlar & 08:or var när den började sändas i augusti 1996 en banbrytande serie då dramat sändes i både SVT 1 och 2 samtidigt, med två olika vinklar på handlingen. Producenten Kristian Hoberstorfer berättar för Öppet arkiv hur en av SVT:s mest innovativa tv-serier kom till.

Hur kom det sig att ni valde att skapa en dramaserie som utspelade sig i två kanaler samtidigt?

Allt började med att SVT:s legendariska dramachef Ingrid Dahlberg diskuterade med en amerikansk producent hur vi skulle producera mer interaktiva tv-program. Hon blev inspirerad av samtalet och kom till oss med idén om att vi skulle skapa en ny sorts dramaserie. Och då menade hon verkligen att allt skulle vara nytt.

Vi skulle använda oss av andra skådespelare, regissörer, manusskribenter och även filma serien på ett annat sätt än vad SVT brukade göra.

För mig som producent blev det otroligt stimulerande att få vara med och uppfinna hur vi skulle skriva, spela in och sända ut en ny sorts tv-serie.

Skilde sig inspelningsprocessen från hur ni brukade producera dramaserier?

Eftersom vi var tvungna att spela in många av seriens scener ur två olika perspektiv samtidigt valde vi att använda oss av Hi8-kameror. Det är en slags semiprofessionell minikamera som är väldigt lätta att handskas med. Vilket passade oss utmärkt då det blev mindre arbete för oss att filma ur olika vinklar, samtidigt som kamerorna var lätta att ta med sig när vi skulle spela in ute på stan.

Vi hade ingen fast tv-studio att spela in i, vilket var ovanligt. Istället hyrde vi en stor lägenhet på Kungsholmen, där vi kunde bygga upp de olika scenerna och bostäderna som serien utspelar sig i.

Var det problematiskt att producera en serie med många nya tillvägagångssätt?

När vi producerar en dramaserie berättar vi genom att klippa. Vilket kom att bli den svåraste delen i arbetet. Problemet var att vi var tvungna att jobba med dubbla tidsaxlar. Något vi aldrig gjort förut. Serien var tvungen att befinna sig på samma tidpunkt på båda kanalerna samtidigt. Så om vi hoppade i tiden i ena kanalen var vi tvungen att göra samma sak i den andra. Vilket kom att bli väldigt komplicerat. Vi lyckades aldrig knäcka det problemet fullt ut. Och det tror jag ingen lyckats med varken förr eller senare.

Ett annat problem var att vi inte ville att skådespelarna skulle röra på sig för mycket i vissa scener, på grund av att vi filmade ur flera olika perspektiv samtidigt. Vilket resulterade i att många scener blev stillastående och långa, vilket tyvärr inte gör sig så bra i tv.

Hur upplever du att Nudlar & 08:or togs emot när den började sändas?

Tv-kritikerna beskrev serien som ett spännande experimentellt misslyckande. Men de var positiva till att SVT vågade göra en sådan här serie. Generellt sätt upplevde jag det som att tittarna tog emot serien väl. Sen är det ju kul att den blivit något av en kultserie nu i efterhand.

När du tänker på Nudlar & 08:or idag hur går dina tankar?

Jag skulle vilja ge alla heder till Ingrid Dahlberg och SVT som vågade låta oss få göra en sådan här grej.

Slutresultatet blev att SVT producerade något som liknade en indieserie. Vilket vi, och knappt någon annan svensk kanal gjort tidigare.

Hela tillkomsten av serien var verkligen i en rock´n´roll stil. Än idag är Nudlar & 08:or det mest innovativa projekt jag någonsin varit inblandad i.

Den här veckan har vi publicerat dessa program i Öppet arkiv:

Riket – Realityserie med Stefan Sauk som programledare där sexton kvinnor och män sänds tillbaka till medeltiden
Nudlar & 08:or SVT1, SVT2 – Banbrytande dramaserie som sändes i två kanaler samtidigt med olika perspektiv på handlingen
Detta har hänt –  aktuella händelser, politiska utspel och dramatiska skeenden serveras i satirisk nyhetsform. Programledare är Gustaf Cederblad-Skugge alias Erik Blix. Från 1997
Pengarna gör mannen – En mild saga med absurd överton av Lars Molin. I rollern bl.a. Pierre Lindstedt, Carl-Gustaf Lindstedt, Eva Gröndahl och Helge Skoog
Mjölklinjen – en tur med EU i tankarna – Clary Jansson och fotografen Lars Lundgren liftar med mjölkbilen från gård till gård mellan slätten och skogen
Valvakan 1979
Rabies – (publiceras söndagen den 22 november) Scener ur ett människoliv, i regi av Ingmar Bergman. I rollerna bl.a. Max von Sydow, Gunnel Lindblom, Åke Fridell och Bibi Andersson. Från 1958
Oväder – (publiceras söndagen den 22 november) Pjäs av August Strindberg i regi av Ingmar Bergman. I rollerna bl.a. Uno Henning, Ingvar Kjellson, Gunnel Broström och Mona Malm. Från 1960

Nästa vecka kan ni återse bland annat ”Pelle Svanslös julkalender”, ”Bälinge Byfest”, ”Ikas tv-kalas” samt Ingmar Bergmans sista film ”Saraband”.

 ”Larmar och gör sig till är så mycket Bergman. Dessutom är den vansinnigt rolig och gripande.”

Öppet arkiv har pratat med Pia Ehrnvall som var producent för ”Larmar och gör sig till”. Bland annat delar hon med sig av en mycket underhållande historia om Peter Stormare som höll henne minst sagt sysselsatt. Stormares medverkan i Bergman-pjäsen sammanföll med hans roll i uppföljaren till Jurassic Park: ”The Lost World”. Men eftersom Bergman redan bestämt att Stormare skulle vara med i pjäsen ville Ehrnvall inte berätta om krocken. Istället gjorde hon ett skickligt framställt schema som möjliggjorde att Stormare åkte i skytteltrafik mellan Los Angeles och Stockholm för att kunna vara med på båda inspelningarna samtidigt.

”Har du någon aning om vem du just pratade med?”

Allt gick väl tills det var dags för en kritisk scen i den amerikanska filmen. Hollywoodteamet hade odlat ett enormt gräsfält som enligt planen skulle ha en viss höjd när scenen spelades in. Och just denna vecka som gräset vuxit sig till perfekt höjd förväntades Peter Stormare även vara i Stockholm. Bergman visste fortfarande ingenting om skådespelarens dubbelarbete. Således fick Pia Ehrnvall be Stormare om telefonnumret till hans uppdragsgivare på andra sidan Atlanten. Mannen på andra sidan linjen heter Steven Spielberg och Pia tar på sig hårdhandskarna. Samtalet lämnade inte många andra alternativ för Spielbergs producenter (bröderna Weinstein) än att låta Stormare vara i Stockholm denna vecka. Efter samtalet undrade Peter om Pia var medveten om vem hon just ställt sina stenhårda krav på.

Var är Stormare?

Men när det var dags för Stormare att inställa sig i studion i Stockholm kom han inte. Pia skickar en inspelningsassistent till skådespelarens tillfälliga lägenhet. Men ingen öppnar. Vid en snabb titt in i brevinkastet står resväskan där. Han hade kommit till Stockholm. Nu var den stora frågan; vart var han? Den förmodligen något stressade assistenten bankar ännu hårdare. Tillslut öppnas dörren av en jetlaggad Stormare.

Hedersplats på Spielbergs kontor

Slutet gott allting gott. Men hur gick det sedan? När Bergman fick veta vad som hade hänt skrattade han gott. Och det hela slutar med att Ingmar skickar en hälsning till Hollywood. Ett foto på sig själv, Stormare och Erland Josephson där studiodekoren med träbänkar och en uråldrig filmprojektor utgör bakgrunden. Ingmar skriver skämtsamt att detta är hans privata biograf på Fårö. Ett foto som sedan fick en hedersplats på Spielbergs kontor.

Pia Ehrnvall har producerat och varit projektledare för många av Bergmans tv-produktioner; Bildmakarna, De två saliga, Saraband, Harald och Harald med flera. Även dessa kommer att publiceras i samband med Bergmanvinter som pågår från den 25 oktober till 27 december 2015. Läs mer om Bergmanvinter här.

Från och med den 25 oktober kan du se ”Larmar och gör sig till” och bakom-kulisserna-dokumentären ”I sällskap med en clown”i Öppet arkiv.