Idag är det 30 år sedan Sveriges statsminister blev skjuten på öppen gata.
Många som nåddes av nyheterna efter skjutningen har kvar en minnesbild av var de exakt befann sig vid tillfället. Öppet arkiv har den första nyhetssändningen efter dådet.
Mordet på Olof Palme
Rapports extrasändning från klockan 04:00 om mordet på statsminister Olof Palme 1 mars 1986.Den 6 mars 1986 sände polisen ut en fantombild av Olof Palmes mördare skapad efter ett vittnes minnesbild. Här kan du se nyhetssändningen där polismästare Hans Holmér presenterar bilden.
I ”Timmarna efter modet” får vi följa med i alla händelsekedjor från skottet till jakten efter gärningsmannen.
Vem kan göra ett bra land bättre? Ska det bli en borgerlig eller socialdemokratisk regering. Olof Palme och Thorbjörn Fälldin debatterar 1976.
Olof Palme – internationell politiker imponerar med sina språkkunskaper
Knut Ståhlberg om presskonferensen: ”Palme gjorde ett starkt intryck i Paris och reaktionen har varit bra mycket över förväntan. Inte bara inom den internationella pressen som inom parentes sagt var rätt så imponerad av Palme.”
Olof Palme med Hedvig
Hedvig (Birgitta Andersson) och Olof Palme pratar demokrati och näsor i barnprogrammet Från A till Ö.
Vill du se fler program finner du en gemensam tagg för alla våra Olof Palme-relaterade program i Öppet arkiv.
Friställd
Dramaserie av Bengt Bratt och Henri Högberg om en industrinedläggning i ett medelstort svenskt samhälle, från 1969. Kan ses i Öppet arkiv tills 1 juni Bubbel: Alicia Vikander
Lekprogram med Oscarsvinnaren som då var 15 år gammal. Kan ses i Öppet arkiv tills 29 maj Graven
Svenskt kriminaldrama från 2004 med Kjell Bergqvist i huvudrollen. För att utreda ett sällsynt och ytterst obehagligt fall får kriminalinspektör Cege Ljung i uppdrag att sätta ihop en specialgrupp. Kan ses i Öppet arkiv tills 27 augusti Pippi Pelikan åter i stan
Nya äventyr med den stora blå fågeln från Nilens land. Kan ses i Öppet arkiv tills 2 juni Josefin Nilsson Flera program med den nyligen bortgångna artisten och skådespelerskan. Propaganda-TV
Sketchprogram med bl.a. Måns Herngren, Hannes Holm, Ulf Larsson, Cia Berg och Tintin Anderzon. Kan ses i Öppet arkiv tills 31 augusti Van att få som han vill
En dokumentär av Tom Alandh om kommunalrådet Håkan Davidsson i Hjo. Han är det lilla samhällets starke man. Kan ses i Öppet arkiv tills 31 maj Swing it – igen
Efter många år av tystnad gjorde Alice Babs 1998 comeback på scenen tillsammans med gode vännen Charlie Norman. Kan ses i Öppet arkiv tills 1 juni Trafikmagasinet
Magasin om fordon och trafik, från 1978. Kan ses i Öppet arkiv tills vidare Prins Carl Philips födelse
Nyhetsinslag ur Rapport och Aktuellt om Prins Carl Philips födelse den 13 maj 1979. Kan ses i Öppet arkiv tills vidare Silvermannen
Svensk thrillerkomedi av Ulf Malmros med Kjell Bergqvist i huvudrollen. Kan ses i Öppet arkiv tills 29 maj
Nästa vecka kommer vi bl.a. publicera dramat August Palms äventyr, dokumentären Fru Karlsson och humorserien Penetrerings-TV i Öppet arkiv.
Efter SM-finalen 1994, som Modo förlorade, gjorde Albert Svanberg en intervju med Peter Forsberg som kom att bli en klassiker. Vi frågade Forsberg och Svanberg om hur de ser på klippet nu i efterhand.
Peter Forsberg hur ser du på ditt agerande i intervjun i dag?
– Det är svårt att gömma känslorna och sig själv när det är så pass mycket som står på spel. Då glömmer man bort hur mycket det betyder att vinna. Men jag har inget emot det egentligen. Det var ju bara en del av min personlighet och jag var inte glad att förlora. Tydligen skyllde jag på någon annan just vid det tillfället (domaren Börje Johansson) vilket kanske inte var så bra. Men intervjun är en ganska rolig scen ändå på något vis.
Albert Svanberg vad minns du från intervjun?
– Jag blev väldigt förvånad av Forsbergs reaktion, eftersom vi fick stå stilla på isen någon minut i väntan på att få starta intervjun. Under den tiden trodde jag att han hunnit lugna ned sig. Men så fort jag ställde första frågan var det som att trycka på en knapp och orden forsade ur honom. I den situationen förstod jag inte vilka konsekvenser intervjun skulle få, att det skulle bli löpsedlar av citaten och sedermera ett klassiskt sportklipp.
Vad kommer du ihåg av Forsbergs roll i finalserien?
– Att Peter Forsberg ensam bar fram Modo genom hela slutspelet och väl framme i finalserien var det verkligen Forsberg mot Malmö. Han var bara 21 år gammal, men redan då visste man att han skulle bli en av de bästa svenska ishockeyspelarna någonsin. Jag tror att hans stora roll i Modo speglade av sig i intervjun, att han var så besviken över att inte kunna bära hem SM-guldet till sitt lag. Intervjun visar också på den enorma vinnarskalle han har, vilket hjälpte honom att bli en helt fantastisk ishockeyspelare.
Utdrag från den klassiska intervjun:
Albert Svanberg: Peter Forsberg en spontan kommentar efter förlusten.
Peter Forsberg: Jag måste säga att jag är så grymt besviken på Börje (Johansson), han är så jävla dålig.
Albert Svanberg: Du är besviken på domaren?
Peter Forsberg: Ja han är så jävla kass att jag skulle vilja dra på honom en smäll. Det är sant det.
Albert Svanberg: Ishockey-VM, nu är det klart med Mats Sundin..
Peter Forsberg: Du det skiter jag i. Nu ska jag hem och duscha bara.
Lysistrate
En provocerande och frodig komedi av Aristofanes. Världslitteraturens första ”kvinnopjäs”. Med Lena Nyman i huvudrollen. Kan ses i Öppet arkiv tills 6 juni August Palms äventyr
Drama från 1985 i tre delar om agitatorn August Palm, en uppkäftig skräddare som utmanade präster, länsmän och borgmästare med häpnadsväckande resultat. Kan ses i Öppet arkiv tills 5 juni Penetrerings-TV Humor- och satirserie från 1991 av och med Hannes Holm och Måns Herngren. Medverkar gör även bl.a. Felix Herngren, Peter Wahlbeck och Carina Lidbom. Kan ses i Öppet arkiv tills 9 juni Finnbastu
En skröna från Bergslagen, efter en novell av Nils Parling. Kan ses i Öppet arkiv tills vidare Gud bevare oss för splitvedsjäntor
Ett program av Sonja Döhre om Selina Lundin, splitvedsjänta (= kvinnlig stuveriarbetare) i de norrländska hamnarna. Splitvedsjäntor fanns från 1800-talets mitt fram till 1940-talet. Kan ses i Öppet arkiv tills 7 april Dax
I detta program får vi se ett nyhetsprogram gjort av enbart kvinnor, från 1978. Kan ses i Öppet arkiv tills 7 april Röstning i Melodifestivalen Om de olika röstningsförfaranden i Melodifestivalen genom tiderna. Kan ses i Öppet arkiv tills vidare George Martin
Tre stycken klipp med den legendariska Beatles-producenten. Orka! Orka!
Resterande avsnitt av dramaserien. Kan ses i Öppet arkiv tills 11 maj Fru Karlsson En dokumentär av Clary Jansson, från 1992. Elin Karlsson har levt hela sitt liv som hemmafru och erbjudit omsorg och trygghet, medan familjedebatten böljat fram och tillbaka genom seklet. Kan ses i Öppet arkiv tills 8 april Jamtamot
Dragspelsträff med Bröderna Lindqvist och ÅB-kören, från 1971. Kan ses i Öppet arkiv tills 8 april Magdalena Ribbing Flera klipp med vett och etikett-experten. Affären Enbom
Dramatisering i tre delar av Sveriges mest omfattande spionmål, mot Fritiof Enbom. Åren 1941-1945. Den 22-årige Fritiof Enbom (Helge Skoog) arbetar som växlare vid SJ i Boden, då den tyska Engelbrechtdivisionen passerar på väg till fronten mot Sovjet. Kan ses i Öppet arkiv tills 8 juni Revy
Jan Malmsjö, Monica Nielsen och Isa Quensel river av några sketcher och kupletter för ett lördagsfolk. Från 1970. Kan ses i Öppet arkiv tills 8 juni Sammansvärjningen
En film i tre delar om mordet på Gustav III och konspirationen mot honom. Av Olle Hägeroch Hans Villius. I rollerna bl.a. Allan Svensson, Stefan Sauk, Gunnel Fred och Thomas Hellberg. Kan ses i Öppet arkiv tills 10 juni Macklean
Fester och skådespel avlöser varandra. Adelns herrar och damer dansar, älskar, intrigerar och tävlar om kungens gunst. Men vid hemliga möten konspireras också mot hans liv. Till detta Stockholm kommer Rutger Macklean, adelsman och officer. Hans ambition är att göra karriär. Med Gösta Ekman i rollen som Gustav III. Kan ses i Öppet arkiv tills 9 juni Kvinnofest 1981
Galaföreställning från Cirkus i Stockholm inför den Internationella kvinnodagen den 8 mars. Med bl.a. Margaretha Krook, Monica Zetterlund, Monica Dominique, Birgit Cullberg och Stina Ekblad. Kan ses i Öppet arkiv tills 7 april
Nästa vecka kommer vi bl.a. publicera dramerna Tiger Rag och Dom unga örnarna samt dokumentären I främmande land i Öppet arkiv.
Ingemar Stenmark fyller 60 år i veckan Foto: Peo Isander
Ingemar Stenmark i Kalle Anka-tävlingen 1965
Vi firar att Ingemar Stenmark fyller 60 år med att publicera det allra första tv-klippet med honom. Kan ses i Öppet arkiv tills vidare Tiger Rag En dramaserie om några människor omkring ett speedwaylag, från 1989. Kan ses i Öppet arkiv tills 13 juni Dom unga örnarna
En komedi om fem män som inte setts på över trettio år. De återsamlas i sin lilla hemstad för att gå en jubileumsmarsch genom skogen. Kan ses i Öppet arkiv tills 15 juni I främmande land En dokumentär av Ylva Hemstad, Kjell Tunegård och Peter Fredlund. Filmen vann Prix Iris Europa 2002. I Rinkeby är två av tre personer födda i ett annat land än Sverige. Många gamla har kommit hit på senare år. Många talar ingen svenska. Nu ska de leva sina sista år på servicehus och ålderdomshem i ett främmande land. Kan ses i Öppet arkiv tills 14 juni S – än klappar hjärtat med friska slag Ett program om studentidrott från 1997. Med bl.a. Kajsa Bergqvist. Kan ses i Öppet arkiv tills 13 september Svenska fåglar Ett program om olika fågelsorter i Sverige. Kan ses i Öppet arkiv tills 13 september Dragspelets Mississippi
Eric Forsgren besöker Ådalens dragspelskungar, från 1972. Kan ses i Öppet arkiv tills 14 april Folket kring grottorna Ett reportage av Bertil Hedlund och Per Åke Blidegård om Laisvall, Adak, Kristineberg – gruvmiljöer i Kurt Salomonsons samhällskritiska roman ”Grottorna”. Kan ses i Öppet arkiv tills 13 april Litet bo jag sätta vill En journalfilm från 1939. Egnahemsrörelsen var mycket omfattande under trettiotalet. Arbetare och tjänstemän byggde små, enkla men funktionella hus. Ofta hjälpte man varandra, som vi ser i det här reportaget från Tallkrogen, Åkeshov, och Ängby söder om Stockholm. Kan ses i Öppet arkiv tills 13 april Kronprinsessans hockeyklubb på Stadion Från Svenska Biografteaterns veckorevy 1915. Kronprinsessans hockeyklubb – som bandy då kallades – spelar på Stadion. Gustaf Adolf och Hugo Cederschiöld är några av åskådarna och Margareta själv står på knä på en bänk och samtalar med två pälsklädda damer. Kan ses i Öppet arkiv tills 16 juni Sport igår – bandyfinaler Bandymatcher mellan 1909 – 1935. Kan ses i Öppet arkiv tills 16 juni
Nästa vecka kommer vi bl.a. publicera komediserien Svensson, Svensson samt dramaserierna Rapport till himlen och Skånska mord i Öppet arkiv.
Äntligen ännu en efterlängtad säsong av Svenska tv-historier – programmet som tar reda på allt som är värt att veta om våra mest älskade tv-serier!
Den här gången får du träffa personerna bakom humorserien Svensson, Svensson, djupdyka i fantasidramat Rapport till himlen, möta en av våra mest folkkära tv-profiler genom tiderna: Arne Hegerfors och frossa i tidsdokumentet Hedebyborna. Svenska tv-historier kan du se i SVT Play här.
Fredag 25 mars 2016 – Rapport till himlen (1994)
Den storslagna och fantasieggande dramaserien av Ulf Malmros med Lina Engström, Johan Widerberg och Vanna Rosenberg i huvudrollerna. Se Rapport till himlen i Öppet arkiv här.
Victor, 16 år, blir kvar i stan över sommaren medan kompisarna drar ut på tågluff. Han gör ingen större succé som bingoutropare och den enda tjejen i sikte är Sonja som envist hänger efter honom. Allt förändras när Victor med nöd och näppe undkommer döden efter en drunkningsolycka. Efteråt är ingenting riktigt sig likt. Victor börjar se saker som ingen annan ser och hör sådant ingen annan hör. Samma natt som en ung kvinna mördas träffar han Anna, en tjej i nöd. Snart står det klart för båda att den enda som kan hjälpa henne är Victor.
Svenska tv-historier: Rapport till himlen sänds i SVT den 25 mars 2016 kl 18:10 och i SVT Play.
Lina Englund och Johan Widerberg i ”Rapport till himlen” från 1994 som du kan se i Öppet arkiv från och med den 25 mars 2016. Foto: Björn Edergren (SVT)
Lördag 26 mars 2016 – Svensson, Svensson
Äntligen Svensson, Svensson i Öppet arkiv! Många tittare har önskat en av de mest populära tv-serierna genom tiderna och nu finns den äntligen i Öppet arkiv. Se Svensson, Svensson i Öppet arkiv här.
Familjen Svensson är en ovanligt vanlig men färgstark, galen och kärleksfull kärnfamilj mitt i 1990-talets Sverige. Medverkande: Allan Svensson (Gustav), Suzanne Reuter (Lena),
Gabriel Odenhammar (Max), Chelsie Dickson (Lina), Charlott Strandberg (Sara).
Svenska tv-historier: Svensson, Svensson sänds i SVT den 26 mars 2016 kl 18:30 och i SVT Play.
Gustav (Allan Svensson) i första säsongen av Svensson, Svensson som sändes 1994. Finns i Öppet arkiv från och med den 26 mars 2016. Foto: SVT
Söndag 27 mars 2016 – Arne Hegerfors
Sportjournalisten som blev programledare för ett av SVT:s mest populära nöjesprogram Kryzz i slutet av 1980-talet. I Svenska tv-historier får du en fin tillbakablick på Hegerfors långa karriär. Och i Öppet arkiv kan du se honom kommentera fotbollsmatcher, leda program som Kryzz och Det kommer mera…, tävla i Supersvararna och ta emot Stora Journalistpriset med mera. Alla program med Arne Hegerfors i Öppet arkiv kan du se här.
Svenska tv-historier: Arne Hegerfors sänds i SVT den 27 mars 2016 kl 19:45 och i SVT Play.
Arne Hegerfors – den folkkära tv-profilen och rösten som kommenterade såväl sportevenemang som rätt ord i rätt ruta tillsammans med Björn Skifs i programmet Kryzz. Foto: SVT
Måndag 28 mars 2016 – Hedebyborna
Hedebyborna röstades en gång fram som den bästa tv-serien någonsin. Serien är baserad på Sven Delblancs romaner och tar sin början under andra världskriget där vi får följa aristokrater och arbetare på deras väg mot ett modernare samhälle. Gräddan av den svenska skådespelarkåren satte guldkant serien och Håkan Ersgård satte sin magiska prägel på bilden. Men serien fick inte bara ros av tittarna. Det svors och skålades friskt vilket gjorde att många tittare hörde av sig med sina synpunkter. Se hela Hedebyborna i Öppet arkiv här.
Svenska tv-historier: Hedebyborna sänds i SVT den 28 mars 2016 kl 18:15 och i SVT Play.
Hedebyborna – dramaserien som har röstats fram som en av SVT:s bästa. Se den i Öppet arkiv. Foto: Bo Aje-Melin (SVT)
Kent tillsammans med programmakarna Mathias Engstrand och Per Sinding-Larsen. Foto: Carl-Johan Söder/SVT
Kent har länge ansetts vara ett av Sveriges mest medieskygga band. Trots det fick Per Sinding-Larsen och Mathias Engstrand under ett helt år tillgång till gruppen. Hur kom det sig? Det visade sig att Alice Bah Kuhnke spelade en avgörande roll i tillkomsten av dokumentären Så nära får ingen gå – ett år med Kent.
Per Sinding-Larsen: Jag träffade Mathias första gången på Alice Bahs bröllop. Han visste att jag gjort flera intervjuer med Kent och kom fram till mig och sa att han gillade bandet väldigt mycket.
Mathias Engstrand: Det var sent på natten och jag ställde frågan om vi inte ska göra en film om Kent tillsammans. Per svarade att jo det vore väl kul, men hur kommer vi åt dem?
De är ju ett medieskyggt band hur fick ni dem att ställa upp på dokumentären?
Per: När vi började arbetet med filmen fanns ingen tydlig idé om vad vi skulle göra utan jag frågade bandet om vi fick göra ett reportage om deras nya turné. I fallet Kent har jag varit med från början av deras karriär. Jag lyssnade på dem, gillade dem och hade träffat dem tidigare, så de kände mig och visste vem de släppte ombord på båten. Kent är en ganska speciell familj. Det är väldigt många av personerna som de omgett sig med under de tidiga åren som fortfarande är kvar. Man gillar att jobba med dem.
Mathias: Jag minns de första scenerna vi gjorde, bandet var på väg ner till Göteborg för en spelning. Då jobbade jag på SVT Sport och hade aldrig träffat dom tidigare. Jag klev bara på deras turnébuss med kameran och sa hej, hej. Dom undrade vad är de här för snubbe, någon i bandet kände igen mig från Lilla sportspegeln. Men eftersom vi jobbade mycket och länge med dem blev jag och Per till slut en naturlig del av bihanget.
Glömde de bort kameran efter ett tag?
Mathias: Jag upplevde det så i alla fall. Vi filmade hela dokumentären med en liten DV-kamera, som då var ny teknik, att kameran inte var så stor tror jag påverkade att vi kunde komma bandet så nära. Dock fick kameran sina smällar under inspelningen, som när de sprutade ned kameran med champagne.
Det känns som bandet släpper ner garden en del för er?
Per: En nyckel var ju att vi inte gjorde mycket väsen av oss, tack vare den lilla DV-kameran. Sen hade inte Kent samma inställning till media då som de har idag. Nu är de äldre och har en annan integritet än vad de hade på den tiden. När vi gjorde filmen fanns inte Instagram eller Facebook, så fansen visste inte så mycket om vilka medlemmarna i Kent var. Nu för tiden kräver fans nästan att man är på artisters förlossningar och när de tar bort tumörer. Allt ska vara synligt.
Den samlade produktionsutrustningen för dokumentären. Foto: Mathias Engstrand
Hur utvecklades erat reportage till en dokumentär?
Per: Efter att vi filmat bandet i ett halvår stod vi en dag på en parkeringsplats i München, då frågade jag Jocke Berg: hur långt går ni? För det fanns aldrig ett avtal med bandet. Men vi kände ganska snart att det var en fin historia som vi höll på med. På den tiden gjorde Kent en del intervjuer, men de hade aldrig låtit journalister komma särskilt nära.
”Det blev ett Tintin-slagsmål”
Var det mycket festande på den tiden?
Per: Ja det var mycket party, som vi själva deltog en hel del i. Jag kommer ihåg några riktigt röjiga fester under Kalas-turnén. När vi kom till Varberg utbröt det ett regelrätt slagsmål som vi filmade men valde att inte ta med av etiska skäl. Det blev ett Tintin-slagsmål, där Kent drog sig undan, mellan den lokala arrangören och en rad kända Stockholmsmusiker. Folk kom därifrån med sönderrivna skjortor och sådana grejer.
Mathias: Dock kompromissade aldrig bandet med det de skulle göra. Ja de var ute och det var party och tjo faderittan. Men bandet var alltid jävligt på när de gick på scen. För där upplevde jag det som att de och fansen hade en överenskommelse. Det var en svetsad kärlek som gjorde att de verkligen ville leverera. Jag minns när de spelade på orangea scenen på Roskildefestivalen. Då gick jag ut på scenen för att filma och även om jag inte har något med deras utförande att göra fick man ändå känna trycket från publiken, det var mäktigt.
Per: Ja oavsett hur mycket kalas det blev på Kalasturnén var det en självklarhet att du ska stå på scenen efteråt. Då får du spy i en hink när du spelar bas samtidigt. Du ställer inte in en spelning på grund av det. Jag tycker överlag att filmen blev bra på så sätt att vi inte låg och sov, vi var med bandet hela tiden.
Någon som däremot sov var Markus Mustonen som ni väckte tjugo i tre på eftermiddagen.
Mathias: Ja, Markus uppvaknande är min favoritscen i dokumentären, det är faktiskt helt adekvat att det var så, jag kom ihåg att jag kontrollerade tiden efteråt. Vad var klockan här? Den är fantastisk den scenen.
Per: Ja hehe, ingen rast ingen ro. Det är nog scenen i filmen.
Hur mycket material filmade ni?
Mathias: Oj herregud alltså, det var mycket. Jag kommer ihåg att det var 101 timmar film som skulle bli 1. Vi var rätt orutinerade inom den dokumentära genren vilket resulterade i att vi glömde att logga filmen ordentligt, vi hade spelat in en massa film som bara låg i en trave. Så vi satt med ett väldigt stort material och ska man välja 1 timma av 101 blir ”kill you darlings” en väldigt viktig skill.
Det låter som det finns bra extramaterial som aldrig visats.
Per: Mm, jag ska faktiskt gå igenom det materialet nu. Vi får se om vi får någon användning av det, med tanke på allt som händer med bandet i år.
Bandet fick inte ha åsikter kring klippningen?
Mathias: Nej vi hade den överenskommelsen från början att nu gör jag och Per det här på vårat sätt och hänger på er. De köpte att det var vi som beskrev skeendet.
Per: Men första gången vi visade dokumentären för bandet var vi väldigt nervösa och de hade någon enstaka synpunkt. Men det var ingenting vi ändrade i det hela. Den film som ni ser idag var den som vi ville göra då.
”Otroligt roligt, en glittrig tid och fattig”
Hur minns ni året med Kent?`
Mathias: Jag minns det som fantastisk roligt, det var en förmån att få följa människor på så nära håll. Inte bara för att det var dom utan att få på nära håll ta del av förhoppningar, besvikelser och glädje.
Sen minns jag också att det var en sjukt lågbudgetfilm, jag var frilans då och gick säkert back på att göra den, men det var det värt. Vi hade inte alltid riktiga hotellrum, en gång fick jag knacka på en av bandmedlemmarnas hotellrum och berätta att jag inte hade haft råd att boka något åt mig själv. Då fick jag sova där inne med en hotellgardin som täcke. Sammanfattningsvis var det otroligt roligt, en glittrig tid och fattig, haha.
Per: Det var ett händelserikt och för Kent på sätt och vis avgörande år. Det fanns mycket insats i att bli ett internationellt band. Men det gick ju inte, det fanns en story där och i flera andra händelser.
Jag är inte förvånad att de lyckats hålla på i 26 år efter att ha sett hur de fungerar ihop och vilka de är tillsammans. Det är ett band som har väldigt starka principer och väldigt starkt mål. De bestämde sig väldigt tidigt att de ville bli stjärnor, att de skulle bli pappdockor i skivaffärer och sälja mycket skivor.
Ger filmen gav en rättvis bild av bandet?
Per: Jag tror i alla fall att man får en bild av vilka de var då. När vi gjorde den här filmen var de på väg. De hade lämnat de första trevande stegen och börjat skriva den stora berättande rockmusiken. Bandet har gjort en lång resa under åren som många kan känna igen sig. Kents väg fram genom livet präglar många av dem som har lyssnat på dem.
Vad fick ni för respons när dokumentären sändes?
Per: Bra vill jag minnas. När jag träffar Kent-fans är det väldigt många som verkar ha sett den många gånger. Vissa till och med 20-30 gånger. Den enda film jag sett så många gånger är ”Det våras för sheriffen”.
Mathias: Jag har för mig att folk som inte var Kent fans tyckte att vi hade valt ett spännande sätt att berätta vår historia. Att den var gjord på ett annorlunda sätt.
Per Sinding-Larsen och Mathias Engstrand 2001. Foto: Carl-Johan Söder / SVT
Det är nu 15 år sedan ni gjorde dokumentären. Hur har Kent utvecklats sedan dess?
Per: Kent är ett speciellt band, de har en särställning inom svensk musik. Dom har gått från sångerna om blåjeans och kärleksbesvär i tredjehandsettan fram till att göra de här stora sångerna som berättar om vår tid och som spelas på bröllop, begravningar och dop. De har också ett, vilket är oerhört sällsynt inom svensk musik, sorts perspektiv där de inte sparkar uppåt. När man är som Kent skulle det bli ganska konstigt, eftersom de själva är makten. De har istället vänt det där på ett väldigt intressant vis och lagt ansvaret på sig själva och hos dig och mig. Vilket man kan höra i deras senaste singel ”Egoist” och föregångaren ”La Belle Epoque”. Väldigt många stora artister har inte någon trovärdighet i det här, det låtsas att de ligger under och försöker romantisera något.
Nu när bandet ska lägga av, hur kommer de bli ihågkomna?
Mathias: Jag tror de för alltid skrivit in sig i den svenska musikhistorien. Oavsett om man tycker om dem eller inte, har de gjort låtar som funnit en plats in i folks vardagliga liv. Just därför tror jag att de letat sig in i folksjälen hos väldigt många personer.
Vilket är ert favoritalbum med bandet?
Per: Det nya albumet ”Då som nu för alltid” som kommer nu (släpps i maj), allt jag hört låter väldigt bra. Förutom den är det ”Tigerdrottningen”. Det är ganska sen Kent som jag gillar bäst.
Mathias: Jag tycker det senaste, ”Tigerdrottningen” är briljant. ”Isola” har sina underbara vibbar. ”Tillbaka till samtiden” och ”Röd” kom med ett nytt sound. Jag tycker deras album har oerhört starka personligheter och att det är svårt att jämföra dem. Därför får jag ge ett tråkigt vuxet svar att jag inte kan välja ut en favorit.
Har ni några favoritlåtar?
Mathias: ”Palace & Main”, ”Klåparen”, ”Vy från ett luftslott”, ”Var är vi nu?”, ”Vals för Satan”, ”Berg & Dalvana”, ”Vinternoll2”, ”Ismael”, ”Socker”, ”FF”, ”Låt dom komma”. De har så hög lägstanivå på grejerna att det är svårt att bara nämna några, jag kan rabbla tio stycken till.
Per: Om jag bara får välja en låt får det bli ”Mannen i den vita hatten (16 år senare)”. Jag pratade med Jocke Berg, i Studio Pop 2005, om att den borde bli den nya givna avslutningslåten. Han var tveksam till det eftersom han kände det kunde bli obehagligt att avsluta konserterna med att publiken sjunger allsången ”Vi ska alla en gång dö” i låtens slut. Men så blev det ändå, nu spelar dom den alltid som sista låt.
(Se hela intervjun med Jocke Berg i Studio Pop här)
Sven Melander i Upp till bevis. Foto: Allan Olofsson
Upp till bevis – säsong 1
Underhållningsprogram med Sven Melander som programledare. Kan du se på en person vad han eller hon sysslar med? Från 1998. Kan ses i Öppet arkiv tills 27 september Läckan Politisk thriller efter en roman av Karl G Sjödin och Klas Eklund. Sune Bergström, som för några år sedan tillhörde eliten vid Rikskriminalen, genomgår en livskris och är nu omplacerad till ”skrivbordstjänst” på spaningsroteln. Han får i uppdrag att rutinmässigt undersöka ett självmord. Från 1994. Kan ses i Öppet arkiv tills 28 juni Sagostund med Astrid Lindgren Författaren Astrid Lindgren läser ur bl.a. Lotta på Bråkmakaragatan, Nils Karlsson Pyssling och Barnens dag i Bullerbyn. Kan ses i Öppet arkiv tills 28 september Towa Carson I samband med hennes 80-årsdag i veckan publicerade vi flera program artisten. Lappen
Lars Theodor Jonsson, på 1930-talet framgångsrik skidlöpare, lever på sin ålders höst som en outsider. Filmaren Jerzy Sladkowski har i sin mycket varsamt gjorda film lyckats fånga en människas närhet till naturens väsen. Dokumentär från 1992. Kan ses i Öppet arkiv tills 28 juni VM i konståkning 1976 VM i konståkning på Scandinavium i Göteborg. Kan ses i Öppet arkiv tills 27 april Svart på vitt I en serie program av Olle Häger och Hans Villius berättas historien kring ett fotografi. Kan ses i Öppet arkiv tills 26 juni Gissa mitt jobb En frågelek med Astrid Lindgren, Karin Sohlman-Falck (Karin Falck), Gösta Bernhard och Kjell Stensson. Frågeledare är Per-Martin Hamberg. Från 1960. Kan ses i Öppet arkiv tills 30 juni IKEA – det okända välkända En film av Peter Addin, Lars Hansare och Ulla Nyman om företaget IKEA och dess grundare Ingvar Kamprad. Från 1993. Skytte: Ingvar Kamprad Programserie där Göran Skytte bjuder in människor som väckt hans journalistiska, men också högst privata intresse. I detta avsnitt medverkar Ingvar Kamprad. Kan ses i Öppet arkiv tills 28 juni Nobelpriset 2002 – porträtt av Imre Kertész Ett porträtt av Imre Kertész i samband med att han vann Nobelpriset i litteratur 2002. Av Ann Victorin. Kan ses i Öppet arkiv tills 29 juni Studio Pop: Jocke Berg Per Sinding-Larsen intervjuar Joakim Berg, låtskrivare, sångare och gitarrist i Kent. Från 2005. Kan ses i Öppet arkiv tills 28 september
Nästa vecka kommer vi bl.a. publicera säsong 2 av Svensson, Svensson och Upp till bevis, samt flera program med artisten Mikael Wiehe som fyller 70 år.
Lina (Chelsie Dickson), Gustav (Allan Svensson), Lena (Suzanne Reuter), Max (Gabriel Odenhammar) i Svensson Svensson. Foto: SVT
Svensson, Svensson – säsong 2 Familjen är intakt: mamma Lena – självklar bankchef, pappa Gustav – passionerad brevbärare, tonåriga Lina – full av självförtroende och lillebror Max – full av livsvisdom. Men familjen Svensson drabbas av nya grannar. Kan ses i Öppet arkiv tills vidare Upp till bevis – säsong 2 Underhållningsprogram med Sven Melander som programledare. Kan du se på en person vad han eller hon sysslar med? Kan ses i Öppet arkiv tills 27 september Kidnappad Drama om en svensk, som är chef för Etiopiens säkerhetspolis, besöker Sverige, och kidnappas då av Eritreas befrielsefront. Befrielsefronten kräver att 20 fångar, som sitter fängslade i Etiopien för sprängning av ett etiopiskt flygplan, ska friges i utbyte mot säkerhetschefen. Kan ses i Öppet arkiv tills 7 maj Kära farmor Teaterserie i sex delar efter Sven Delblancs roman. Farmor är död och sonsonen Erik Feldmann försöker i efterhand komma henne inpå livet. Vem var hon egentligen, den unga slaktardottern Dagmar Madsen från Danmark som förvandlades till släktens fruktade och kära farmor? Liten är fin Tecknad saga om draken som inte kunde sluta växa. Serien vill förklara för barn vad ekologi är. Från 1978. Kan ses i Öppet arkiv tills 3 juli Sista båten till Jurkalne Under andra världskrigets sista två år kom en ström av flyktingar från Baltikum till Sverige. I denna delvis dramatiserade dokumentär berättar Olle Häger och Hans Villius om flykten från Lettland och om hur den svenska underrättelsetjänsten organiserade båttrafiken för att placera ut spioner i Lettland. Kan ses i Öppet arkiv tills 5 juli Flickorna som jojkar Möte med tonårstjejerna Anna Kärrstedt och Sofia Jannok som har jojkat sedan barnsben och de senaste åren fått allt större framgångar. Kan ses i Öppet arkiv tills vidare TV! Nedslag i Sveriges Televisions historia Programledarna Cissi Elwin och Arne Weise samtalar med Erik Bergsten och Sam Nilssonom TV:s framtid. Kan ses i Öppet arkiv tills 7 maj 24 rum och kök Jan Boris-Möller och Johan Nordén besöker Tistad slott i Sörmland. Kan ses i Öppet arkiv tills 6 juli Karamazov vid Kalixälven Författaren, dramatikern och visionären Bengt Pohjanen i Överkalix låter oss gå vilse i Dostojevskijs värld. Tillsammans med amatörskådespelare dramatiserar han den ryska romanen ”Bröderna Karamazov”. Kan ses i Öppet arkiv tills 7 juli Mikael Wiehe Flera program om och med artisten Mikael Wiehe som fyller 70 år söndagen den 10 april. Sju pojkar: Lars Gustafsson Filosof, författare, poet och flitig bloggare – ikväll berättar Lars Gustafsson hur barndomen präglat honom. Sju pojkar, som numera hunnit bli vuxna män och författare, om pojkårens upplevelser och minnen, hemligheter, skräck och lycka. Kan ses i Öppet arkiv tills 3 juli Tennisspelarna Författaren Lars Gustafsson läser ur sin egen roman ”Tennisspelarna”. Handlingen utspelar sig i Texas, USA. Från 1976. Kan ses i Öppet arkiv tills 3 juli Hissen som gick ner i helvete Pär Lagerkvists pjäs låter oss följa ett älskande par på en eskapad, som slutar på ett hotellrum i underjorden. När våningskyparen dyker upp tycker sig kvinnan ha sett honom förut. Och plötsligt upptäcker hon vem han är. I rollerna bl.a. Ernst-Hugo Järegård och Harriet Andersson. Från 1969. Kan ses i Öppet arkiv tills 4 maj
Nästa vecka firar Öppet arkiv 3 år! Detta firar vi med att bl.a. publicera Tårtan, Kurt Olssons television, Loranga, Masarin och Dartanjang samt en stor Tom Alandh-special.
Tom Alandhs arbetsrum gör ingenting för att dölja att vi befinner oss hos Sveriges meste dokumentärfilmare. Väggarna i det lilla rummet är fyllda med pärmar, VHS-kasetter, DVD-filmer och bilder som vittnar om alla hans verk.
Du har under 25 år producerat dokumentärfilmer för SVT, upplever du att arbetsklimatet för dokumentärfilmare förändrats under den perioden?
– Det var ett annat samhällsklimat i Sverige på 70- och 80-talet när jag startade min journalistkarriär. Nu är alla medietränade och dörrarna står inte lika öppna längre. På 70-talet kunde jag bara gå in till Olof Palme och säga ”hej, hej”. I dag är folk är mycket mer medvetna om kameran på ett annat sätt. Samtidigt får jag fortfarande tillgång till både människor och platser, eftersom de vet vem jag är till namnet.
Det är inte bara samhället som förändrats under de åren, utan även Tom Alandhs syn på sig själv som dokumentärfilmare.
– Det borde vara så att man blir mer kaxig med åren när man får mer erfarenhet, men jag tycker det är tvärtom. Jag känner mig mer ödmjuk nu än när jag började. Förr tyckte jag att jag behärskade allt och tänkte ”fy fan det här går bra”. Men man lär sig hela tiden av de människor man porträtterar. Du börjar inse din egen begränsning som dokumentärfilmare i förhållande till hur världen ser ut.
Hur menar du att du känner av din egen begränsning?
– Att göra ett tv-program är ofta att skumma på ytan. På ett vis är tv ett ytligt medium, skriver du en bok om ett ämne blir det en helt annan kunskapsbank i det hela. Hur ofta når man i en dokumentär längst ner i sedimentet i bottenskiktet?
Du arbetar bredvid din tv-karriär även som skrivande journalist. Hur skiljer sig arbetet mellan dessa två olika medier?
– När du skriver kan du vara fräckare, hårdare och slå mycket tuffare. Det finns de som säger ”åh du som är så trevlig hur kan du skriva så elakt?”. Tv kräver mer fingertoppskänsla, att man nyanserar bilden mycket mer. Eftersom våra filmer ofta har en halv miljon tittare måste du vara medveten om att du kan skada människor. Jag tror jag är ödmjuk inför den slagkraft tv har och den maktposition som jag befinner mig i. Som dokumentärfilmare kan jag ju faktiskt göra precis det jag vill med mina berättelser. Du kan göra busen till ängeln och ängeln kan få väldigt svarta vingar. Dokumentärerna om Rufflaren är ett sådant exempel. Du skulle kunna krossa honom, eller lyfta upp honom. Jag försöker hålla mig någonstans mitt emellan. Det är kanske ofta där som sanningen ligger.
Av alla dokumentärer du gjort är det någon som ligger dig extra varmt om hjärtat?
– Ja det är Martina-filmerna. Jag har gjort 6 dokumentärer med henne och vi pratades vid senast igår på telefon. Filmerna om henne är väldigt enkla men har ändå fått internationella priser. Det är något med hjärtat i dom filmerna som är speciellt. En annan favorit är Cornelis som jag såg om för ett tag sen, och då tänkte jag att hade jag inte gjort den här själv hade jag ringt vederbörande direkt och sagt att det var en bra film. Nu låter jag kaxig, men du frågar ju. Jag tycker exempelvis inte alls att dokumentären om Monica Zetterlund blev lika bra.
Har du någon drömdokumentär som aldrig blivit av?
– Ja den om Ingmar Bergman. Jag var oerhört fascinerad av Bergmans filmer och tror att min dokumentär om honom hade kunnat bli hur bra som helst. Men han ville inte ha mig helt enkelt. Det är likadant med Drottning Silvia, Björn Borg och Leif GW Persson, de stora personligheterna väljer ju sina hävdatecknare. De vet att jag vill berätta historier på mitt sätt, jag ackorderar inte.
Tom Alandh och Heleen Rebel, skrivmaskinen där Alandh skriver sina speakertexter, Cornelis Vreeswijk Foto: Marika Arsenius / Ulf Stråhle
Heleen Rebel har under de senaste tio åren arbetat som Tom Alandhs klippare. Hon lyfter fram hans förmåga att lyssna som hans främsta egenskap som dokumentärfilmare.
– Han kan sätta sig med vem som helst och få dem att prata enbart genom att lyssna. Ofta säger Tom bara några ord när han startar intervjun som ”Kan du inte berätta?”. Sen väntar han. Då känner intervjupersonen att han verkligen är intresserad, vilket får dem att öppna upp sig. Jag har sett råmaterialet på alla intervjuer han gjort under mina år och jag har aldrig stött på någon människa som Tom inte har nått fram till.
– Det var vackert sagt, säger en märkbart rörd Tom Alandh.
– Tack, men det är sant, svarar Heleen Rebel. Du är också alltid varsam med de du porträtterar. Det tycker jag är väldigt viktigt. Att vi aldrig gör någon illa. Alla medverkande måste kunna se den film vi gjort och känna igen sig själva i den.
”Det Zlatan kan göra med en fotboll kunde Nacka göra med en apelsin”
Nacka Skoglund under Fotbolls-VM 1958. Foto. SVT
Du har gjort den hyllade dokumentären ”Nacka – myten och människan” om fotbollsspelaren Nacka Skoglund. Varför ville du göra en dokumentär om honom?
– Därför att ingen hade gjort det är väl det bästa svaret. Han dog 1975 och tolv år senare, insåg jag att ingen hade gjort en film om den mest karismatiska svenska fotbollsspelaren någonsin. Nu pratar alla om Zlatan, men jag brukar säga att när man ser de gamla Nacka Skoglund-rullarna inser man att Zlatan inte var först. Min vän Uffe Larsson, som tyvärr är död nu, brukade säga på skoj att ”Det Zlatan kan göra med en fotboll kunde Nacka göra med en apelsin”.
– När jag gör de här typerna av kända porträtt vill jag inte att det enbart ska ha varit lycka och glädje i vederbörandes liv. Då blev det självklart att jag skulle göra en film om Nacka, den kantstötta killen som kört i diket under sin levnadsbana. Istället för att göra en film om Gunnar Nordahl som jag egentligen betraktar som en mycket större fotbollsspelare. Han var för blank och för polerad. Det är därför det är hopplöst att göra en dokumentär om Tage Danielsson, eftersom han är så otroligt bra. Det finns liksom ingenting i den där fasaden. Det är också anledningen till att jag gjort en film om Monica Zetterlund och inte Lill-Babs exempelvis, eller en film om Cornelis och inte Olle Adolphson. Jag vill att det ska vara ett spännande liv och ett spännande liv består både av sorg, elände och glädje, samt framgångar naturligtvis.
Hur skiljer sig arbetsprocessen mellan att göra en dokumentär om en död person mot att göra en om någon som lever?
– Är personen död har man ju facit. Jag brukar säga att de filmerna är bra mycket lättare att göra för då kan inte hon eller han försvara sig. Du får fria händer, men med respekt naturligtvis för den människa du berättar om. Om jag gör en dokumentär om någon som lever måste jag vara mer varsam med allt från klippval, speakertext till musiken. Gör jag en film om Pia Sjögren, knarkaren med hemlösheten i bakfickan, finns egentligen inget manus att skriva. Då får vi göra som vi brukar, hänga på bara. Historien utvecklas hela tiden när människan är vid liv, men är väldigt fast i det döda perspektivet.
”Livet, kärleken, skapandet, konsten och döden på 57 minuter”
Åh vad glad jag blir, jag är jätteförtjust i den filmen. Den handlar om livet, kärleken, skapandet, konsten och döden på 57 minuter. Man kan säga att den handlar om precis allting det som utmärker en människa. Dessutom har nästan ingen sett ”Två bröder – två världar” eftersom TV4 satte tittarrekord med ett program om världens fetaste människor samtidigt som dokumentären sändes i tv. Våra konkurrenter hade 2 miljoner som tittade på deras fetfilm, jag tror att vi inte hade mer än 180 000 som såg på vår film om bröderna.
Vad är bakgrunden till att du ville göra en film om bröderna Schmiterlöw?
– Vi hade en vaktmästare på SVT som alltid klädde sig som en konstnär. Han hade alla attribut som stråhatt och ibland till och med en gitarr på sin postvagn. En dag frågade han mig om jag inte ville köpa någon av hans tavlor? Jaha kanske det, sa jag och åkte och besökte honom i hans lägenhet. När jag kom dit var varenda centimeter av hans tvårummare täckt av tavlor, till och med badrummet. Det visade sig att ingen hade köpt hans tavlor. Jag var inte förtjust i något av hans konstverk, men till slut fastnade jag för en tavla som såg ut lite som att van Gogh målat den. Så jag köpte den för 2000 spänn.
– Åren gick och jag visste att mannen hette Schmiterlöw i efternamn. En dag såg jag att just Schmiterlöw hade stor utställning på Waldemarsudde, så jag åkte dit. Väl där såg jag världens konst, men den påminde inte alls om det jag sett hemma hos vaktmästaren. Jag blev alldeles tagen, har min vaktis börjat måla på det här viset. I receptionen fick jag reda på att det fanns två konstnärer som heter Schmiterlöw och att de var bröder. Den brodern jag hade köpt av var målarkludden, den andra broderns tavlor betingade priser på 100 000. När jag åkte hem därifrån tänkte jag vilken historia, de är bröder men målar så olika. En kan knappt sälja en tavla för 2000 kronor, den andra får 100 000 för sina porträtt.
– Jag hörde en rolig historia om ”Två bröder – två världar” av en ung man i Göteborg som var väldigt förtjust i just den filmen. När han visade dokumentären för kvinnan han var förlovad med var hennes reaktion ”Vad var det för bra med här filmen?”. Han insåg då att han inte kunde gifta sig med någon som inte förstår storheten i denna dokumentär och bröt förlovningen en kort tid därefter. Några månader senare träffade han en ny tjej. Det första han gjorde var att visa henne filmen om de två bröderna. Hon tyckte att den var fantastisk. Nu är de gifta och har tre barn. Jag tycker att den historien är så vansinnigt söt, hur man testar kärleken.
Hitta alla Öppet arkivs dokumentärer av Tom Alandh här.
Tårtan Humorserie av Håkan Alexandersson och Carl Johan de Geer om de tre sjömännen Janos, Hilding och Frasse som tröttnar på sjön och går iland. När de ska köpa bullar får de ett helt bageri. Kan ses i Öppet arkiv tills 12 oktober Kurt Olssons television I sitt egenhändigt gjorda TV-program bjuder Kurt Olsson (Lasse Brandeby) på tips, tävlingar, reportage och en livs levande damorkester. Tillsammans med sin fotograf Arne sänder han från sin svägerskas kolonistuga. Kan ses i Öppet arkiv tills 13 juli Loranga, Masarin och Dartanjang Barnprogram av Barbro Lindgren om Loranga, Masarin och Dartanjang som bor på en gård i Uppland, om deras äventyr och underfundigheter. Kan ses i Öppet arkiv tills 14 juli Nacka – myten och människan Lennart ”Nacka” Skoglund var en av Sveriges genom tiderna mest framgångsrika och populära fotbollspelare. Tom Alandhs porträtt handlar om idolskap och exploatering, om artisteri och undergång. Kan ses i Öppet arkiv tills vidare Gustaf och Maria – en kärlekshistoria En dokumentärfilm av Tom Alandh. ”Att döda en människa, särskilt den man älskar, är mycket svårt…” – så stod det i det avskedsbrev som polisen hittade i Gustafs och Marias lägenhet i mars 1997. I hennes säng fann man också Maria död av läkemedel och kvävning. Dagen därpå stiger Gustaf ombord på en Finlandsbåt. På öppet vatten sänker han sin kropp i havet med en kätting lindad kring kroppen, ”så att liket inte flyter upp”. Så dog Gustaf och Maria – efter ett helt liv tillsammans. Kan ses i Öppet arkiv tills 12 juli Det goda livet En dokumentärfilm av Tom Alandh. I denna film om något av det mest fundamentala i våra liv – vårt boende – får tittarna en unik chans att komma nära Alf Midby, både som yrkesmänniska och privatperson. Kan ses i Öppet arkiv tills 12 juli Två bröder – två världar En dokumentär av Tom Alandh. Christer och Bertram Schmiterlöw var båda konstnärer. Men Christer kunde aldrig leva på sin konst utan bara måla tidiga morgnar innan han gick till sitt arbete som vaktmästare på SVT. Kan ses i Öppet arkiv tills 12 juli Farmor och vår herre Dramaserie efter en roman av Hjalmar Bergman om Farmor, Agnes Borck, som blickar tillbaka på sitt 78-åriga liv och resonerar med Vår Herre. När allt ska summeras visar det sig att det är Vår Herre, och inte Farmor, som styr. Kan ses i Öppet arkiv tills 13 juli Upp till bevis – säsong 3 Underhållningsprogram med Ellinor Persson och Pontus Ströbaek som programledare. Kan du se på en person vad han eller hon sysslar med? Kan ses i Öppet arkiv tills 27 september Jihde om Jihde Sketch där innebandyspelaren Niklas Jihde arresteras av polisen och korsförhörs av sin bror Peter Jihde. Kan ses i Öppet arkiv tills 14 juli Knäckebröd och hovmästarsås En förskräcklig komedi av Magnus Nilsson, som bygger på en föreställning av Folkteatern i Göteborg 1989. Kan ses i Öppet arkiv tills 14 juli Tonkällan Rockvindar, med sångaren Thorsten Flinck, framför ”Ann-Louise”, ”Lys upp mitt mörker” och ”Nu vet du för mycket”. Kan ses i Öppet arkiv tills 14 juli Rallycross 1972 Jan Svanlund presenterar en ny bilsport: Rallycross. Kan ses i Öppet arkiv tills 11 maj Ett hjärta av guld En film som bygger på boken ”Tullesommar” av Rose Lagercrantz och handlar om sommaren då Tulle kanske skulle bli skilsmässobarn. Kan ses i Öppet arkiv tills 11 maj Berättelser ur bakfickan Söndagkväll – berättardags i TV! Nu kommer ytterligare nya berättelser av svenska författare. Skrönor och historier, påhittat och upplevt, möjligt och omöjligt – under en heltimme då berättarglädjen och fabulerandet härskar i televisionen. Kan ses i Öppet arkiv tills 12 maj
Nästa vecka kommer vi bl.a. publicera dramerna Kung Lear, Trettondagsafton och Rymmare.
Det har gått tre år sedan Öppet arkiv startade upp med buller och bång på www.oppetarkiv.se. Det firar vi med en tävling och några nya härliga program som slår an de nostalgiska strängarna!
Vi har träffat Hanna Stjärne, VD på SVT, för att prata om Öppet arkiv och nostalgi-tv.
”Öppet arkiv är inte bara vår gemensamma historia. Det är också min historia.”
I år fyller SVT 60 år. Och i veckan var det tre år sedan Öppet arkiv lanserades. Därför träffar vi SVT:s VD Hanna Stjärne för att får veta mer om hennes relation till tv i allmänhet. Och hennes tankar kring nostalgi och Öppet arkiv i synnerhet.
Vad har tv betytt för dig genom åren?
Tv är någonting som samlar oss i samhället. Vi kan skratta och beröras tillsammans. Tv kan också formulera vad Sverige är i grunden. Jag tycker att man märker det när man går tillbaka till program som sänts tidigare och tänker: ja men just det, det var såhär Sverige var då. Väldigt mycket står sig och en del blir tydliga tidsdokument.
Tv är också någonting som samlar min familj och mina vänner. Jag kan skratta och ibland även fälla en tår. Och det är på tv jag på riktigt får veta hur världen ser ut. Vid stora nyhetshändelser blir det tydligt vilken genomslagskraft den rörliga bilden har. Jag kan först höra om nyheten, men det är på något sätt först när jag faktiskt kan se vad som har hänt som det sjunker in.
Hur tittar du på tv?
Jag tittar mycket via SVT Play, Öppet arkiv och SVT:s andra webbplattformar. Hur jag tittar varierar och det handlar mycket om det liv jag lever och var jag befinner mig just där och då. Antingen är det i vardagsrummet där vi har en stor skärm. Men jag tittar också allt mer på mobilen. Mycket på grund av att jag vill se vad som händer precis när det händer. Om vi till exempel har en jätteintressant partiledardebatt så är det okej att bilden är liten. Jag vill vara med när Anna Kinberg Batra och Stefan Löfven står och argumenterar med varandra i direktsändning. Så jag tittar både på väldigt stora skärmar. Och väldigt små.
Är du en nostalgisk person?
Ja det är jag. Jag kan bli väldigt berörd av minnen förknippade med olika saker och det har ju också att göra med tv:s styrka som medium. Mycket kommer upp när man ser saker. Man minns hur det var när man var fem år. Man kommer ihåg när en nyhetshändelse inträffade, var man var i livet och vad som hände runtomkring då.
Är det något program i Öppet arkiv som gör dig extra nostalgisk?
Jag blev väldigt nostalgisk när jag häromdagen satt med min tioåriga dotter och tittade på Den vita stenen. Någonstans kommer jag ju ihåg hur det var att vara tio år och titta på Fideli och Farornas konung. Och genom att titta på den med min dotter blir det en slags dubbel upplevelse. Och så har vi tittat på Grynet också. ”Ta ingen skit!”
Den vita stenen – Farornas konung och Fideli på en sommaräng. Foto: Bertil S:son Åberg (SVT)
Har du några speciella tv-minnen som har gjort extra stort intryck på dig?
Ett starkt minne är när jag var tonåring. Jag hade varit i fjällen med familjen på sportlovet och var på väg hem med bilen. Vi åkte på natten så jag satt i framsätet och sov medan min pappa körde. Men mitt i natten väcker pappa mig och säger att jag måste lyssna på ett nyhetsinslag på radion. Sveriges statsminister Olof Palme har blivit skjuten. Det var så oerhört svårt att ta in. Men när vi kom hem tidigt på morgonen och slog vi på tv:n var det någonstans först då, när jag såg Ewonne Winblad berätta och vi fick se bilder från händelsen, som det började sjunka in. Och jag tänker att tv faktiskt fungerar så. Vid den här typen av stora omskakande händelser som på olika sätt är med och förändrar världen måste vi se för att förstå. Och se det om och om igen.
Sen har jag förstås många minnen som är rent nostalgiska. Till exempel när jag hör signaturmelodin till Albert och Herbert. Eller vinjetten till Tekniskt magasin med kugghjulen som går in i varandra. Gäster med gester är också en sådan serie. Jeja Sundström som visar exempel på sin otroliga akrobatik eller Jarl Borssén, där det räcker med att han höjer ett ögonbryn så blir det fanatiskt roligt.
Det ska blir roligt att se Tårtan igen, för att se om jag skrattar lika mycket som jag gjorde då. Och sen ska det bli spännande att följa Tom Alandhs gärning och få en chans att nörda ner sig i den. Det ska bli intressant att se hur han har skildrat Sverige och också se hur landet har förändrats över tid. När jag gick på Journalisthögskolan hade Tom Alandh en av våra mest uppskattade föreläsningar där. Efter det ville alla blir dokumentärfilmare.
För att fira Öppet arkiv 3-årsdag publicerar vi några önskade och älskade titlar. Foto: Loranga Masarin och Dartanjang – Björn Edergren, Tom Alandh – Carl-Johan Söder. Övriga SVT.
Finns det program i Öppet arkiv som du tycker är viktiga att de finns där, men som du själv inte brukar titta på?
Öppet arkiv är vår gemensamma historia och jag tycker att det är fantastiskt att det finns en möjlighet att gå in och titta på historiska händelser eller få en bild av hur diskussionerna har gått genom åren. Så på det sättet är det en del av Sveriges kollektiva minne som finns i Öppet arkiv.
Hur tycker du att tv har förändrats och utvecklats genom åren?
Nyligen tittade jag på några av de äldre avsnitten av Fråga Lund. Och där kan man verkligen se hur mediet har förändrats. Och kanske inte minst synen på kunskap. Nu ska ju SVT göra en ny omgång av Fråga Lund och det kommer att bli väldigt annorlunda jämför med hur det var tidigare. Jag tror att vi numer är mer lekfulla kring en del allvarliga ämnen som gör att många får en möjlighet att komma in i det. Sen slås man av att tempo är högre nu. Och inte minst hur bildproduktionen har förändrats och hur bildkvalitén förbättrats.
Om vi tittar på Melodifestivalen är det härligt att gå in och titta på äldre sändningar. Att återse när Lill Lindfors tappar kjolen och tar Sverige och världen med storm är oslagbart. Men där kan vi också se att Eurovision är en helt annan produktion idag. Det har hänt otroligt mycket! Om vi hade vetat då hur Eurovision kommer att se ut i maj så hade vi nog varit otroligt häpna över vilken typ av tv-produktioner som är möjliga att göra idag, med alla element inräknade. Jag tänker exempelvis på Oscar Zia-numret i årets Melodifestival som hade 209 klipp på 3 minuter. Det är fantastiskt bildproducerat på ett sätt som jag inte trodde var möjligt. Men då är det verkligen spjutspets-tv också!
Fråga Lund från 1962 där vi bland annat får lära oss den ädla konsten att dividera med romerska siffror. Foto: SVT
Vilket är ditt första tv-minne?
Mitt allra första tv-minne är att jag står i ena änden av vårt hus och hör starten på signaturmelodin till mitt favoritprogram ”Sesame street”. Så jag springer till andra änden av huset där tv:n står och hinner precis fram innan signaturen är klar. Då var jag ungefär tre år. Sen har jag ju starka minnen förknippade till Fem myror och fyra elefanter. Därför var det extra speciellt när jag förra året fick möjlighet återse Brasses hylla och djuren igen tillsammans med Öppet arkiv.
Ett av Hanna Stjärnes tidigaste tv-minnen. Fem myror är fler än fyra elefanter. Foto: Lars Wiklund (SVT)
Öppet arkiv har fått in tusentals tittarönskemål. Vad tror du det är som gör att äldre tv-program berör så?
Det är så många minnen som är förknippade med tv-program. Tv har en enande kraft, vi tittar tillsammans. Trots att vi kanske inte sitter i samma soffa har vi ändå kontakt med andra på ett eller annat sätt ändå. Så tv skapar gemensamma upplevelser och gemensamma minnen. Och där fyller Öppet arkiv en jätteviktig funktion!
Vad tänker du att Öppet arkiv har för roll på SVT?
Öppet arkiv är vår gemensamma skattkista. Där ligger många av våra gemensamma minnen samlade. Man kan glänta på locket och plocka upp något.
Har du testat Öppet arkivs Nostalgitrippen?
Ja! Det var väldigt roligt när SVTi tog fram Nostalgitrippen som en del av Öppet arkiv. Jag är född 1969 och när jag går in i Nostalgitrippen blir det ju tydligt att Öppet arkiv inte bara är vår gemensamma historia. Det är också min historia. Här finns många delar av mitt liv: Den vita stenen, Beppes godnattstund, Ville, Valle och Viktor och Tjejerna gör uppror. Och även nyhetshändelser som Berlinmurens fall dyker upp när jag söker på mitt årtal. Här kan vi verkligen se vad som har hänt i Sverige och hur SVT har varit med och skildrat det.
Om du skulle tipsa om ett program i Öppet arkiv – vilket skulle du välja?
Den vita stenen. Jag har så starka barndomsminnen förknippade med serien. Och även skapat nya när jag har sett den med mitt barn.
Vill du också ha en Nostalgitripp? Klicka på bilden och följ instruktionerna.
Gjorde du också Öppet arkiv nostalgiteve-quiz? Nu har vi utsett de vinnande bidragen!
Tack till alla er som gjorde quizet och skrev en motivering vad ni tycker är allra bäst med Öppet arkiv. Det var en glädje att läsa! Nu har Öppet arkiv-redaktionen utsett de fem vinnande bidragen bland de som hade alla rätt på quizet och som lämnade en motivering.
Vi säger stort grattis till Jan i Tranås som vann två biljetter till sommarens Allsång på Skansen och till Cecilia, Lena och Ida – alla tre från Halmstad och Alva från Solna som har vunnit varsin tygväska med Öppet arkiv-tryck.
Vinnaren Jans motivering till vad han tycker är allra bäst med Öppet arkiv. Grattis till vinsten av två biljetter till Allsång på Skansen i sommar. Och stort tack till alla er som också gjorde quizet och skickade in era motiveringar!
Här kan du se quizet igen – nu med de rätta svaren!
Fråga 1: Josephine Bornebusch första ”riktiga” skådespelarroll var i Rederiet.
Birgitta Andersson i ”Den beslöjade damen” Foto: SVT
Den beslöjade damen Komedi av Bertil Schütt. Fredrik är en passionerad kämpe för kvinnans frigörelse, men han förföljs av en kvinnoliga, som han inte blir kvitt. I rollerna: Ernst-Hugo Järegård, Birgitta Andersson, Margaretha Krook m.fl. Kan ses i Öppet arkiv tills 20 maj Upp till bevis – säsong 4 Lekprogrammet där två tävlande lag ska para ihop sex personer med sex yrken. Programledare är Sven Melander. Kan ses i Öppet arkiv tills 27 september Kung Lear Drama av William Shakespeare om Kung Lear som har för avsikt att abdikera och som därför vill dela upp riket mellan sina tre döttrar. Inspelat på Orionteatern i Stockholm. Kan ses i Öppet arkiv tills 21 juli Trettondagsafton Trettondagsafton en lyrisk komedi av William Shakespeare. En förfinad kärleksuppfattning som kan vara både bitterljuv och avvisande, och som svärmiskt kontrasterar mot den inbilske Malvolios klumpiga uppvaktningar och de bägge kumpanerna Tobias Raaps och Andreas Blek af Nosens burleskerier. I rollerna: Bibi Andersson, Ove Tjernberg, Gösta Ekman, Carl-Gustaf Lindstedt, Per Oscarsson m.fl. Kan ses i Öppet arkiv tills 20 juli På teatern Sofies farmor är skådespelerska och spelar drottning Gertrud i Hamlet av Shakespeare. Efter föreställningen har hon lovat att berätta vad pjäsen handlar om. Kan ses i Öppet arkiv tills 20 juli En midsommarnattsdröm Med en annorlunda version av ”En midsommarnattsdröm” invigde Backa Teater i Göteborg hösten 1989 sin nya scen ”Bulten” i en nedlagd fabrik på Hisingen. Uppsättningen blev en stor succé, och nu får också TV-publiken möta en Shakespeare för vår tid i en rolig, romantisk och musikalisk föreställning. Från 1990. Kan ses i Öppet arkiv tills 22 maj Den tragiska historien om Hamlet prins av Danmark William Shakespeares klassiska drama från omkring 1600 berättas här som film inspelad i Stockholmstrakten år 1984. I rollerna: Stellan Skarsgård, Pernilla August, Mona Malm, Dan Ekborg, Tomas Bolme, Johannes Brost, Kim Anderzon m.fl. Kan ses i Öppet arkiv tills 20 juli Jordrike En film av Curt Strömblad och Peter Sylwan om jorden och människorna när Sverige förvandlades till industrination. Kan ses i Öppet arkiv tills 20 maj Skytte Göran Skytte samtalar med Anna-Greta Leijon, Bengt Westerberg och Göran Rosenbergom bl a intolerans, godhet, ondska och moral. Kan ses i Öppet arkiv tills 19 juli Gröna rum Trädgårdsprogram från 1999. Programledare är Gunnel Carlson. Kan ses i Öppet arkiv tills 18 juli Fönstret Komisk skräckvision om ett medelålders par som isolerats i sin hemstad efter att världen har gått under. I rollerna Sonya Hedenbratt och Håkan Serner. Kan ses i Öppet arkiv tills 18 juli K-märkt: Bensinstationer K-spanarna Staffan Bengtsson och Göran Willis rapporterar från några av barndomens bensinstationer. Kan ses i Öppet arkiv tills 18 maj Thorbjörn Fälldin 1963 Thorbjörn Fälldin i remissdebatt 1963. Kan ses i Öppet arkiv tills 22 maj Fotbollsmatch regeringen – oppositionen Fotbollsmatch mellan regeringen – oppositionen 1971. Reporter är Putte Kock. Kan ses i Öppet arkiv tills 22 maj Nye centerledare Christina Jutterström, Gunnar Palin, Björn Elmbrant och Claes Bergman frågar ut den nyvalde centerledaren Thorbjörn Fälldin vid Centerpartiets riksstämma i Halmstad. Från 1971. Kan ses i Öppet arkiv tills 22 maj Picko Troberg Sigward Andersson presenterar racerföraren Picko Troberg. Kan ses i Öppet arkiv tills 18 maj
Nästa vecka kommer vi bl.a. publicera barnserien 18 karat, humorserien Alfhild och Ortrud och dokumentären Lena Cronqvist – målarinna
TV: Claes Elsberg inför ”Köttberget checkar ut”2015. Foto: Janne Danielsson (SVT). TH: Kollage av några av Elfsbergs många uppdrag. Foto: SVT
Den 21 december 1970 klev Claes Elfsberg, som en oerfaren journalistpraktikant, för första gången in genom SVT:s svängdörrar. 45 år senare sitter han mitt emot mig för att summera sin långa karriär. Hans kollegor har räknat ut att han är den person i världen som spenderat längst tid som tv-ankare. (Denna text publicerades första gången 30 november 2015)
Hur känner du inför det rekordet?
Jag har inte kontrollräknat om rekordet stämmer. Det inget märkvärdigt, men lite skojigt är det ju. Samtidigt kan det kännas lite andefattigt. Det var ofta så förr i tiden, man började på bruket och arbetade hela livet där. För mig blev tv-bruket. Men det är faktiskt ett jävla bra jobb.
En tidig Elfsbergsrapport från 1973 – här om jämförelsepriser. Foto: SVT
Har du fått några andra jobberbjudanden genom åren som du i efterhand ångrar att du inte prövade på?
Nej det har inte funnits några konkreta jobberbjudanden som jag ångrar att jag inte tog. En gång i tiden var jag biträdande chef på SVT och hamnade i valet mellan att satsa på chefsjobb eller programledare. Jag valde att vara programledare, och det har jag inte ångrat.
När fick du första gången chansen att bli nyhetsuppläsare i Rapport?
Det var fem år efter att jag började som praktikant. En kollega blev plötsligt magsjuk en kvart före sändning. Jag hade arbetat som reporter och hade turen att vara på plats. Dessutom hade jag slips på mig. Så av en slump fick jag chansen tidigare än jag väntat mig, det var en dröm som gick i uppfyllelse. Trots att jag inte hann förbereda mig, eller kanske tack vare det, gick sändningen bra.
Vilka har varit höjdpunkterna i din karriär?
Höjdpunkterna har varit nyheterna som jag tyckt varit viktiga där och då. De båda morden på Olof Palme och Anna Lindh var två dramatiska historier. Men de händelser som berört mig mest känslomässigt är Tsunamin i Thailand och Estoniakatastrofen.
Elfsberg rapporterar om Tsunamikatastrofen i Rapport 27 december 2004. Foto: SVT
Upplever du några begränsningar privat av att vara Claes Elfsberg?
Jodå det finns naturligtvis begränsningar, som en uppförandekod från SVT:s håll. Men det är inte så att jag har en inre längtan efter att supa mig dräggfull på allmän plats.
Att bli igenkänd har sina fördelar, jag blir oftast väl behandlad och har inga problem att få bord på restauranger. Men det leder också till oönskad uppvaktning. Går jag affären tittar folk ner i min korg och kanske tänker: ”Jaha Claes blir det blodpudding idag igen”. Som offentlig person blir man ofta iakttagen vilket inte är roligt varje dag. Samtidigt har jag en sträng framtoning så ingen kommer fram och ber mig säga något lustigt. Det hade varit skillnad om jag arbetade med underhållning – jag är medveten om att jag framstår som en butter typ. Mina kvinnliga kollegor har det betydligt mer besvär med kändisskapet än vad jag har.
Har du haft några favoritintervjuobjekt genom åren?
Oj det har varit väldigt många! De tolv personer jag intervjuar i Köttberget (Elfsbergs nya tv-program som har premiär 15 november i SVT) är alla personliga favoriter. Det har alltid varit spännande att intervjua folk som har makt och inflytande över människor. Jag minns Olof Palme och Göran Persson som speciellt svåra att intervjua. De hade alltid en egen agenda, men det blev alltid intressanta möten.
Rapports reporter Claes Elfsberg tillsammans med statsminister Olof Palme. Foto: SVT
Vi har inte hittat några bloopers med dig i SVT:s arkiv. Har du inte gjort några misstag?
Jadå det har jag, men jag har vart rätt duktigt på att dölja dem. Varje sändning gör jag ett flertal fel. Men det är bra att göra lite fel ibland som att komma av sig eller säga fel, det ökar trovärdigheten om de sedan rättas till. En engelsk tänkare sa ”quality is a small degree of imperfection”, det får inte vara för perfekt, ett misstag visar att det är en produkt utförd av människor.
Finns det några klipp från vårt arkiv som du skulle vilja återse från din karriär?
Det är alltid värt att titta på Berlinmurens fall. Jag var inte i Berlin, då jag var hemma med barnen, men det är en symbolbild för vad som är viktigt. Jag är underordnad nyheterna, det är inte viktigt att jag står i centrum.
Men i den här intervjun är det du som står i centrum, inte nyheterna.
Jag minns att Silvia var blyg och nervös för att prata svenska, men hon klarade av det. De var nykära så intervjun blev känslomässig. Sen var det kul att kungen sa det klassiska citatet som blivit flitigt citerat sedan dess ”Det sa bara klick”.
Första intervjun med kungaparet strax efter att de förlovat sig. Elfsberg frågar Silvia om hon kan tänka sig att svara på svenska. Se den oredigerade intervjun med försnacket i Öppet arkiv. Foto: SVT
Här kan du se Claes Elfsberg testa en muskelbyggarmojäng i SVT:s gym 1974. Foto: SVT
Mina damer och herrar Följ med till en dragshow på Cabaret After Dark i Stockholm. Vi möter the Supremes, Shirley MacLaine, Bette Midler, Zarah Leander, Olivia Newton-John, Shirley Bassey m fl, gestaltade av dragshowstjärnorna Christer Lindarw, Lasse Flinckman och Roger Jönsson. Kan ses i Öppet arkiv tills 26 maj 18 karat Harald Treutiger bjuder in till lekar och upptåg, gåtor och Dolda Kameran-favoriter i repris. Vilket av barnlagen får chansen att vinna 18 karats guld? Kan ses i Öppet arkiv tills 27 juli Rymmare Familjefilm efter en berättelse av Rolf Knutsson och Halvor Roll. Två interner rymmer en tidig morgon från fängelset. Filmen berättar om hur rymningen inte bara får konsekvenser för de båda rymmarna utan också för Martin, 14 år, och hans mamma. I rollerna: Torkel Knutsson, Chatarina Larsson, Sven Wollter, Sten Ljunggren m.fl. Kan ses i Öppet arkiv tills 28 maj Dans – en lek med allvar Reportage om ungdomar som tränar dans på Balettakademien, från 1963. Kan ses i Öppet arkiv tills 25 maj Upp till bevis – säsong 5 Lekprogrammet där två tävlande lag ska para ihop sex personer med sex yrken. Programledare är Sven Melander. Kan ses i Öppet arkiv tills 27 september Alfhild och Ortrud Alfhild och Ortrud, kända från Kurt Olssons kabaretprogram, i en egen underhållningsserie med handling, röd tråd och med rätt att både näpsa och säga ifrån. Kan ses i Öppet arkiv tills 28 juli På farfars tid Varietéunderhållning på Berns salonger. Medverkande Lasse Flinckman, Bert-Åke Varg, Anna Sundqvist, Tor Isedal m.fl. Kan ses i Öppet arkiv tills 26 majAmigo Ett roligt, och ganska ofta småknäppt, tävlingsprogram för hela familjen. Kan ses i Öppet arkiv tills 28 juli Campsånger? Ett hopkok på Joe Hill-sånger framförda av Finn Zetterholm. Kan ses i Öppet arkiv tills 28 maj Sändh bart En ”TV-shååw” med Bengt Sändh från 1980. Dessutom medverkar Agneta Lindén och musikerna Claes Crona (piano) och Sture Nordin (bas). Kan ses i Öppet arkiv tills 28 maj Studio S: Kungen och vi Dokumentär om Kung Carl XVI Gustaf, från 1978. Kan ses i Öppet arkiv tills 26 juli Lena Cronqvist – målarinna Dokumentär om Lena Cronqvist en av Sveriges största samtida målare, vars bilder väckt stort engagemang och intresse hos publiken. Kan ses i Öppet arkiv tills 27 maj Kungen och Silvia fiska i Mörrumsån Kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia fiskar i Mörrumsån tillsammans med Finlands president Urho Kekkonen. Kan ses i Öppet arkiv tills 26 juli Carl Gustafs studentlya Kronprins Carl Gustaf visar sin studentlya på Luthagsesplanaden i Uppsala, från 1968. Kan ses i Öppet arkiv tills vidare Första maj på 2000-talet Kan ses i Öppet arkiv tills 29 maj Mösspåtagning i Uppsala Gösta Knutsson berättar för Olle Björklund hur studenternas mösspåtagning på Valborgsmässoafton går till, från 1961. Kan ses i Öppet arkiv tills 6 maj Valborg Flertalet program om valborg Första maj Flertalet program om första maj
Nästa vecka kommer vi bl.a. publicera Povel Ramels Semlons gröna dalar, dramat Rullgardinen och Mannen bakom Idaflickorna.
Flera uppträdanden och intervjuer med artisten som gick bort i veckan. Semlons gröna dalar Litet tv-persiflage i tre delar av och med Povel Ramel. Kan ses i Öppet arkiv tills 4 augusti Världens minsta lillasyster Barnserie i sex delar om Ingrid, 6 år, som får en väldigt liten lillasyster, och om Litea, som är Ingrids dataspelshjältinna, men som kommer ut i verkligheten när Ingrid trycker på en speciell knapp. Kan ses i Öppet arkiv tills 31 juli Carl Fredrik Reuterswärd Två program med konstnären som gick bort i veckan. Genombrottet En kvick och elak satir av Jan Guillou över vad som kan hända när en okänd person med det sprängladdade namnet Gyttorp dyker upp i TV-studion och lägger fram ett politiskt program. I rollerna: Janne ”Loffe” Carlsson, Yvonne Lombard, Kjell Bergqvist m.fl Kan ses i Öppet arkiv tills 31 juni Mannen bakom Idlaflickorna Vi möter Ernst Idla och de världsberömda Idlaflickorna i intervjuer och vardaglig träning. Kan ses i Öppet arkiv tills 1 augusti Vägen till Gyllenblå Ett rymdäventyr i fem delar med bl.a. Gunnel Fred och Benny Haag. Kan ses i Öppet arkiv tills 31 juli Nöjesmazarinen Läcker underhållning med musik, sång och dans, från 1975. Innehåller ett av Magnus Ugglas första tv-framträdanden. Kan ses i Öppet arkiv tills 1 juni Kastved Dokumentär om minnen från de stora vedhuggningarna på 1940-talet. Frilansfilmaren Erik Eriksson har träffat de som var med och som minns. Kan ses i Öppet arkiv tills 3 juni Rullgardinen Dramat ”Rullgardinen” visar vådan av centraldirigerad demokrati på arbetsplatsen. Gren sätter upp en rullgardin i sitt arbetsrum och upptäcker hur farligt det kan vara att ha egna uppfattningar i trivselfrågor. Kan ses i Öppet arkiv tills 4 juni Wigers ortsnamn Kjell Wigers berättar om olika ortsnamn i Sverige. Kan ses i Öppet arkiv tills 2 augusti
Nästa vecka kommer vi bl.a. publicera dramerna Det är mänskligt att fela och Distrikt 5, samt dokumentären Året på ön.
Tusen tack för alla tips, önskemål och kommentarer på Öppet arkivs blogg!
Vi har genom åren tagit emot ett stort antal tittarönskemål och kommentarer från våra tittare på Öppet arkiv-bloggen. Det är allt från bortglömda guldkorn till våra största dramaklassiker som ni tittare minns och vill återse – och många av dem hamnar tillslut i Öppet arkiv. Och vi vill att ni fortsätter att skicka in era tips till oss!
Era tips och synpunkter är viktiga för oss! Så viktiga att vi inte vill missa några kommentarer eller meddelanden från er. För att undvika det behöver vi minska antalet platser där vi tar emot tittarönskemål och kommentarer. Därför kommer vi från och med den 13 maj 2016 att hänvisa önskemål till våra andra kanaler: Öppet arkivs mejladress oppetarkiv@svt.se, Twitter, Facebook och Instagram. Efter detta datum kommer det inte längre vara möjligt att kommentera i Bloggen.
Eurovision Song Contest är i full gång i Stockholm efter att Måns Zelmerlöw tog hem vinsten med ”Heroes” förra året. Men det är inte första gången Sverige är värdland. Har du koll på vilka svenskar som har tagit Eurovision till Sverige tidigare?
Första vinsten 1974 – ABBA
Sveriges första vinst i ESC! Året var 1974 och Björn, Agnetha, Benny och Anni-Frid sjöng hem segern med ”Waterloo” i Brighton. ABBA tog världen med storm. Här kan du se hur allt började i Melodifestivalen från 1974.
ABBA på Melodifestivalen 1974 med Waterloo. Foto: Lars Wiklund (SVT)
Visste du att ABBA i början av sin karriär uppträdde under namnet Festfolket? Ett av deras första uppträdanden tillsamman som grupp var i programmet ”Five minutes saloon” som sändes 1970, och det kan du se här.
”Festfolket” hette gruppen med Benny, Anni-Frid, Agnetha och Björn innan de tog namnet ABBA. Här i ett av deras första uppträdanden 1970 i programmet ”Five minutes saloon”. Foto: Allan Persson (SVT)
Andra vinsten 1984 – Herreys
Gyllene skor och guldplacering! ”Diggi-loo diggi-ley” med bröderna Herreys är hiten som förde tillbaka Eurovision Song Contest till Sverige. Tävlingen hölls i Luxenburg 1984. Här kan du se Herreys vinna i den svenska uttagningen i Melodifestivalen 1984.
Louis, Per och Richard Herrey tog hem segern med sin magiska dans och blixtrande show på Melodifestivalen och ESC 1984. Foto: SVT
Kjolkuppen. När ESC hölls i Sverige året därpå 1985 var Göteborg värdstad. Med vår stolthet Lill Lindfors som programledare var förväntningarna höga och spänningen stor. Sverige skulle flexa Eurovision-musklerna. Men vid Lills entré hände det som inte fick hända. Programledarens kjol fastnade i scendekoren och revs av. De tittande svenskarna famlade efter skämskudden. Och Europa höll andan. Efter några sekunder vecklade Lill ut en dold klänning som var förankrad i den trasiga klänningens överdel. Först blev kommentatorerna alldeles tysta. Ett och annat ”Oh…” slapp ut. Men när det gick upp för dem att det hela var en kupp utbrister en av dem: ”They have got a knockabout sense of humour the Swedes, haven’t they?”
Men alla var inte lika roade. Efter detta år infördes en regel att generalrepetitionerna skulle vara identiska med direktsändningen. I Öppet arkiv kan du se Bakom kulisserna – Eurovision Song Contest från 1985. Ca 39:30 minuter in i programmet kan ni se Lills kjoltapp och designern Christer Lindarws egna kommentarer.
Sverige är värdland för ESC 1985 och programledaren Lill Lindfors har just tappat kjolen i direktsändning. Se hela scenen 39:30 minuter in i ”Bakom kulisserna – Eurovision Song Contest” från 1985. Foto: SVT
Tredje vinsten 1991 – Carola Häggkvist
Carolas fläkt höll på att ställa till det rejält under hennes uppträdande med ”Fångad av en stormvind” i ESC 1991 i Rom. Mitt under låten blev det tyst i salongen. Den enorma fläkten som skulle blåsa i Carolas hår drog så mycket ström att säkringarna gick. Högtalarsystemet slogs ut och på plats hördes varken musik eller sång. Carola fortsatte som om ingenting hade hänt och i tv märktes inte dramatiken av. Vilken räddning, och till råga på allt: Carola tog hem segern! I den svenska uttagningen blåste det också storm, och det kan du se i Melodifestivalen från 1991 här.
Carola Häggkvist vinner ESC 1991 med ”Fångad av en stormvind” – trots att fläkten som skulle blåsa hennes hår slog ut strömmen till högtalarsystemet. Foto: SVTCarola Häggkvist första medverkan i Melodifestivalen med Främling 1983. Hon tävlade i ESC samma år i München och kom på tredje plats. Foto: Bo-Aje Melin (SVT)
Fjärde vinsten 1999 – Charlotte Perelli
Med ”Tusen och en natt” var både juryn och det svenska folket eniga – rätt låt vann i Melodifestivalen 1999. Charlotte Perelli (då Nilsson) sjöng på engelska i Euovision Song Contest i Jerusalem och tog hem segern med ”Take me to your heaven”.
Charlotte Perelli (då Nilsson) tog hem Sveriges fjärde seger i ESC med ”Take me to your heaven”. Den svenska versionen ”Tusen och en natt” kan du se i Öppet arkiv i Melodifestivalen 1999. Foto: SVT
Olle Ljungström
