Det har gissats och tippats friskt om vem som ska bli årets julvärd 2016. Mark Levengood, Carola, Måns Zelmerlöw, Lotta Lundgren är några av namnen som förekommit i olika forum. Men nu har vi äntligen svaret. I år är det Sanna Nielsen som skapar julstämning i våra vardagsrum!

Från första tv-framträdandet 1995 till programledare för Allsång på Skansen 2016. Och nu julvärd. Men hur började allt egentligen? Öppet arkiv har grävt fram en kavalkad av nostalgimaterial från Sannas karriär.

”Du ska bli sångerska förstås?” Sannas första tv-framträdande 1995.

Sanna går i femman och besöker Café Norrköping för sitt allra första tv-framträdande. Programledaren Ragnar Dahlberg frågar om hon ska blir sångerska och låter henne berätta om sina musikaliska förebilder Carola och Sissel Kyrkjebö. Sanna Nielsen sjunger även sin radiohit ”Till en fågel”, som året därpå blir etta på Svensktoppen (se nedan), och Benny Anderssons ”Älska mig”. Se klippet med Sannas första tv-framträdande här.

Etta på Svensktoppen 1996: ”En del har det, en del har det inte. Sanna har det verkligen!”

Låtskrivaren Bert Månsson blir helt tagen första gången han hör Sanna sjunga. Låten ”Till en fågel” låg etta på Svensktoppen med påföljd att Sydnytt gjorde ett reportage på Sannas skolavslutning. Se hela klippet från Sydnytt här.

De tre vanligaste frågorna Sanna fick som barnstjärna

Sannas mamma vittnar 1996 om att en hel sommar gick åt till att svara i telefon och prata med arrangörer runt om i landet som vill boka sångfågeln. Och journalisterna står på kö för att intervjua henne. Sanna berättar om de vanligaste frågorna journalister ställer. Tycker du att det är jobbigt? Hur går det i skolan? Tycker du att det har gått för fort? Se Sannas svar här.

Här kan du se alla program med Sanna Nielsen i Öppet arkiv. 

”Om jag inte kan tända ljuset blir det bra tv”

Intervjun med Sanna efter tillkännagivandet kan du se i SVT Play här.

Nu har äntligen Lars Molins mycket önskade ”Tjocka släkten” från 1975 kommit till Öppet arkiv. Tillsammans med några av Molins mest uppskattade dramer utgör serien ett Molin-paket som pågår ända till våren 2017.

PREMIÄR: Tjocka släkten (1975)
Äntligen kommer denna mycket önskade titel till Öppet arkiv. Tjocka släkten är en närgången skildring i sju delar av det som brukar kallas ‘den grå vardagen’. Den handlar om en vägarbetarfamilj i Norrland, miljön är småstad och händelserna sådana som kan hända oss alla. Gösta Hedman har lett stans fotbollslag till serieseger. Nu gäller det kval till div II. Gösta avråds att spela på grund av sin gamla knäskada. Se hela Tjocka släkten här. Tjocka släkten kan du se i Öppet arkiv till och med den 10 maj 2017.

Ivar Kreuger (1998)
En filmberättelse om den svenske finansmannen Ivar Kreuger som tar sin början 1929, med en storslagen fest i hans bostad på Villagatan 13 i Stockholm. I Lars Molins högst personliga version utgör den historiska verkligheten endast fond åt den starka kärlekshistorien mellan Kreuger och den vackra finskan Tuula. Medverkande: Regina Lund, Maria Kulle, Ingvar Hirdwall, Peter Schildt med flera. Se hela Ivar Kreuger här. Ivar Kreuger ligger kvar tills vidare i Öppet arkiv.

Midvinterduell (1983)
En rasande vendetta mellan småbrukare Egon Lundin och Statens vägverk. Kampen gäller en mjölkpall som verket finner olämpligt placerad. Det blir en strid på liv och död. Medverkande: Ingvar Hirdwall, Mona Malm, Li Brådhe med flera. Se hela Midvinterduell här. Midvinterduell ligger kvar till och med den 9 februari 2017.

Zoombie (1982)
En annorlunda familjekomedi i tre delar med mannen i centrum. En vacker och sedelärande berättelse om en liten, lönnfet, medelålders byråchef i lönegrad 32. Vi får följa den mobbade och utnyttjade Holger i hans svåra kamp från förpuppning till flygfärdig fjäril. Medverkande: Sissela Kyle, Anders Nyström, Joakim Schröder med flera. Se hela Zoombie här. Zoombie ligger kvar till och med den 9 februari 2017.

Den tatuerade änkan (1998)
En komedi om det något försenade tonårsupproret. Berättelsen handlar om Ester – en kvinna i övre medelåldern med vanan att skämma bort såväl sin bufflige man som barn och barnbarn. Mitt i julfirandet dör Esters faster. Det blir början till uppbrott och ett nytt liv för Ester. Medverkande: Mona Malm, Sven Wollter, Maria Kulle, Jan Malmsjö och Ingvar Hirdwall med flera. Se Den tatuerade änkan här. Den tatuerade änkan ligger kvar tills vidare i Öppet arkiv.

Badjävlar (1971)
En humoristisk pjäs om sommarens motsättningar mellan badgäster och ortsbor, mellan hederlighet och ohederlighet, mellan ekonomiskt övertag och vanlig klurighet. Medverkande: Ernst Günther, Brita Billsten, Kim Anderzon med flera. Se hela Badjävlar här. Badjävlar ligger kvar tills vidare i Öppet arkiv.

Tre kärlekar (1989-1991
Dramaserie i 16 delar. Varje generation har sin ödestid – de få dagar, veckor eller bara timmar då vi fattar avgörande beslut som sedan får betalas eller avnjutas genom ett helt, långt liv. Det är den tid då vi förälskar oss, avlar barn, handlar trolöst eller på annat sätt skuldsätter oss känslomässigt för hela livet. Detta ska bli berättelsen om tre generationers känsloreverser, några av dem ännu inte förfallna till betalning. Medverkande: Samuel Fröler, Ingvar Hirdwall, Mona Malm, Jessica Zandén, Ulla Skoog med flera. Se hela Tre kärlekar här. Tre kärlekar ligger kvar tills vidare i Öppet arkiv.

Potatishandlaren (1996)
Bonden Johansson börjar bli gammal och oroar sig för dottern Märta. Hon är duktig och sköter gården perfekt, men hon är inte så purung precis och Johansson oroar sig för att Märta ska ”gå obrukad” genom livet. En dag dyker potatishandlaren Sture upp som ett svar på Johanssons böner. Medverkande: Rolf Lassgård, Ingvar Hirdwall, Eva Gröndahl med flera. Se hela Potatishandlaren här. Dessutom finns Potatishandlaren i syntolkad version här. Båda versionerna av Potatishandlaren kan ses tills vidare i Öppet arkiv.

Se alla titlar av Lars Molin här.

Den här veckan har Öppet arkiv publicerat följande titlar.

Söndagsbilagan (1962) Aktualiteter, fickrevy, lekar och pyssel presenterat av Jan Gabrielsson, Ulla-Bella Fridh, Sven-Erik Perzon och Gösta Knutsson.
Den perfekta araben (2004) En dokumentärfilm av Stina Gardell och Benjamin Wolff om två kvinnor och deras strävan att bevara en mytomspunnen häst.
Mårten gås – Gåsmiddag med svartsoppa (1986) Kocken Christer Persson på Svaneholms slott visar hur man lagar en gåsmiddag med svartsoppa och skånsk äppelkaka.
Drottningens juvelsmycke (1967) Dramaserie efter en roman av Carl Jonas Love Almqvist.
Inledning till Drottningens juvelsmycke (1967)Regissör Bengt Lagerkvist berättar om den historiska bakgrunden till, och personerna i, Carl Jonas Love Almqvists roman ”Drottningens juvelsmycke”.
Hagges revy  TV-versionen av Hagges revy med Hagge Geigert i inspelningar från Lisebergsteatern i Göteborg. Utvalda avsnitt åren 1981-1984.

Åke Cato 1934 – 2016

En stor humorprofil och författare har lämnat oss med Åke Cato. Öppet arkiv minns honom genom att publicera:

Werner och Werner lagar biomat
Werner och Werner rensar fisk
Werner och Werner lagar bantningsmat
Preben och Preben tar ”En lille en”

Sanna Nielsen julvärd

I samband med att Sanna Nielsen presenteras som julvärd publicerade Öppet arkiv:

Sannas första tv-framträdande i Café Norrköping (1995).
Sanna etta på Svensktoppen 1996, se reportaget i Sydnytt här.
Sanna berättar om hysterin kring hennes artistskap i en intervju från Café Norrköping 1996  här.
Sanna sjunger ”It must have been love” i Bumerang 2001. 

Lars Molin och hela Tjocka släkten

Urpremiär för Tjocka släkten från 1975 i Öppet arkiv. Dessutom  toppar vi upp med två önskade återpubliceringar:

Tjocka släkten (1975)
Midvinterduell (1983)
Zoombie (1982)

Bloopers

Test av elpistol Ur Rapport 25 september 2000. Reportern Göran Åhgren får en stöt av en elpistol.
Anita Jekander får sladdar i huvudet direktsändning Nyhetsankaret Anita Jekander får sladdar i huvudet under direktsändning.
Kära örebroare (Kungen i Arboga) Aktuellt 24 maj 1985
Störning i studion: Rikard Palm slagborren Rapport 21 februari 2002 med Rikard Palm.
Jan Alfredius fel bildsättning i Aktuellt Jarl Alfredius får fel bild till nyhetsinslag. Klipp ur Aktuellt 1992-01-23
Erik Fichtelius kryper i folksamling Ur Aktuellt 18 september 1994. Reportern Erik Fichtelius försöker ta sig fram genom folksamling under presskonferens med Ingvar Carlsson på socialdemokraternas valvaka.
Programledare skrattanfall pudelklippning Ur SVT24:s sändning 14 mars 2003. Programledaren får skrattanfall vid uppläsning av telegram om en mindre lyckad pudelklippning.

Du känner igen melodin men vad heter programmet? Utmana dina vänner på Öppet arkivs INTROQUIZ! 

SVT firar 60 år av upplevelser. Öppet arkiv kickstartar festen genom att utmana dig och dina vänner. Klicka dig in till quizet och gissa loss!

Vill du ha mer nostalgi? Gå in på Nostalgitrippen i Öppet arkiv – den enda tidsresan som faktiskt fungerar. Eller varför inte botanisera i alla våra program på www.oppetarkiv.se.

I SVT Play är det också fest! Få full koll på vad som händer under SVT 60-veckan här.

Vilka citat har du med dig från alla de legendariska tv-program som sänts på SVT genom tiderna? ”Tänk på pocenten, Helge!”, ”Tänkte inte på det!” och ”Snigel på ögat” är några av de säg som används flitigt än idag. Men minns du från vilka program de kommer?

”Tänk på pocenten, Helge!”

Har du hört citatet men har glömt bort var det kommer ifrån? När Sven Melander och Jon Skolmen satt och räknade promille i rutan i Nöjesmassakern för 30 år sedan dröjde det inte länge förrän citatet var mångas läppar. För hur många av er som har sett klippet nedan kan höra ordet ”procent” utan att tänka på pocenten? Se alla klipp från Nöjesmassakern här.

Fler oförglömliga klipp från Nöjesmassakern: 

Återse kockarna Det-gårlika-bra-med-selleri:Werner och Werner  med Sven Melander och Åke Cato

Melander-klassikern ”lilla Annas önskning” eller Fred på jorden

”Hej jag heter Rulle!”Det stundtals överförfriskade trollet.

”En lille en!” Preben och Preben firar sina bakningsframgångar.

”Tänkte inte på det!”

Minns du det supersatiriska programmet Lorry som började sändas i slutet av 80-talet? Sarkasm, humor, samhällskritik och musik var blandas i en härlig röra som både roade och oroade folket. Här får vi möta Lena Endre (som bara två år tidigare hade gjort sin första tv-roll efter teaterutbildningen i Varuhuset), Ulla Skoog, Peter Dalle, Claes Månsson, Stefan Sauk och Johan Ulveson (som bland annat gjorde den ruskiga scoutledaren i serien). Uppfinnaren från Sundbyberg var ett av de stående inslagen och Peter Dalle är en riktig citatmaskin. Du minns väl ”I Sundbyberg där jag bor…”, ”Tänkte inte på det” och ”Många blire”? Se alla säsonger av Lorry här.

Snigel på ögat – med rätt att pejla

Var du också rädd för tv-pejlingen när du var barn? När de en smula hotfulla filmerna från Radiotjänst visades i skarvarna mellan sändningarna  på SVT såg nog många framför sig en mystisk typ stryka omkring i bostadsområdena med en dragen manick med rätt att pejla. Men sedan hände något under 1990-talet. Radiotjänst och SVT gjorde en film med barn som berättade om vad de tyckte skulle hända med sådana som inte betalade tv-avgiften. Knäcka en nöt på dem och slänga dem i soptunnan var några av förslagen. Men den värsta av dem alla var: ”Jag skulle sätta en snigel på deras öga!” Se hela Snigel på ögat-klippet här.

Den här veckan inleder Öppet arkiv SVT:s 60-årsfriande.
Vi har publicerat följande titlar under veckan som gått:

Klipp

Rulle
Sven Melander som trollet Rulle. Klipp bl a ur ”Nöjesmassakern” och ”Stina med Sven”.

Nattsudd (1987)
Underhållningsserie med Svante Grundberg och Björn Wallde.

Nöjesmaskingen: Hasse och Tage (1983)
Hans Alfredson och Tage Danielsson (i kvinnokläder) mimar till ”I Wanna Be Loved By You” respektive ”Till havs”.

Sköna söndag: Bertil Svensson
Bertil Svensson skär sig i tummen när han kapar stammen på en blomsterananas. Han ger även råd om hur man sköter kaktusar och amaryllis.

Svepet: Guillou och Skarsgård (1988)
John Chrispinsson intervjuar Stellan Skarsgård och Jan Guilloumed anledning av filmatiseringen av boken Coq Rouge. På frågan om Guillous intresse för vapen blir han upprörd och lämnar studion.

Svepet: Dustin Hoffman och Tom Cruise (1989)
Jan-Olov Andersson intervjuar Dustin Hoffman och Tom Cruise. Intervjun spårar ut när Hoffman plötsligt fiser.

Sven Tuma faller (1970)
Prins Bertil invigningstalar. Därefter presenteras vinnaren av omröstningen om Sveriges bästa ishockeyspelare genom tiderna, Sven Tumba. Hans ärevarv går dock inte så smidigt som planerat.

Försökssändning av television 1954
Om försökssändning av televisionsbilder från Tekniska Högskolan i Stockholm till Forum i Uppsala våren 1954.

Hallå! Hallå! (1969)
De sista TV-hallåorna på ”TV0″ (Alicia Lundberg, Inger Egler, Dagny Eliasson, Amelie Appelin, Ingrid von Heijne, Marianne Klöfverskjöld, Anita Lindman) sjunger en visa om sitt hallåande.

TV-hallåor: Ing-Marie Montero (1985)

Program

Det finns inga smålänningar (1981)
Dramaserie. 1948 beslutar FN dela Småland för att ge den urgamla och förföljda folkstammen virdarna, som en gång levt i Småland, ett eget land – Värend. Beslutet leder till inbördeskrig. Mer än 150 000 smålänningar tvingas fly till Östergötland, Västergötland och Skåne.

Dansa med Nöje! (1992)
Hela Sverige bjuds upp till dans. Tittarna får träffa några av gästerna på danspalatset Yesterday utanför Stockholm, känna atmosfären och kanske lockas att dansa en svängom själva.

Cheek to cheek (1997)
Tv-pjäs av Jonas Gardell. I rollerna bl.a. Ernst-Hugo Järegård, Lena Nyman, Marie Göranzon, Claire Wikholm, Johan Ulveson och Gunnel Fred.

Domaren (1974)
Teaterpjäs av Vilhelm Moberg. I rollerna bl.a. Sven Wollter, Kjerstin Dellert och Per Ragnar.

Tio år med TV (1964)
En tillbakablick på televisionens utveckling och historia i Sverige med bl a Per Martin Hamberg, Henrik Dyfvermam och Åke Falck.

Kött på benen (2004)
Programmet som tar reda på hur kroppen funkar. Programledare är Johan Petersson och Magdalena Johannesson.

Novemberrevolutionen (2004)
Dan Josefsson granskar de märkliga turerna kring det kanske största misstaget inom ekonomipolitiken som gjorts i Sverige – avregleringen av kreditmarknaden i november 1985.

Framtiden i backspegeln (1999)
Tillbakablick på programserien ”År 2000 – människan i morgondagens värld” av Bengt Feldreich och Ingemar Leijonborg som sändes 1967.

Nyhetsklipp

11 september-attackerna

Den första månlandningen

Nyhetsankare vi minns

Estoniakatastrofen

Millennieskiftet

Mike Landon från Bröderna Cartwright  besöker Sverige (1962)

Oseriös hyresvärd (1970)
Reportage av Ingemar Odlander apropå Storstockholms hyresgästförenings första begäran om tvångsförvaltning av bostadshus enligt den nya vanhävdslagen.

Nästa vecka kommer vi bland annat publicera julkalendern Broster, Broster och dramat Söndagspromenaden i Öppet arkiv.

Nu har du chans att rösta fram tidernas bästa julkalender! Vilken är din favorit? 

SVT har gjort julkalendrar sedan 60-talet. Du kanske inte har sett alla, men finns det någon som slår an dina nostalgiska strängar lite extra? Passa på att rösta fram din favorit! Röstningen pågår till och med den 4 december 23:59. 

Titteliture (1960)

Julbåten Juliana (1961)

Tomtefamiljen i Storskogen (1962)

Den tänkande brevbäraren (1963)

Lill-Stina på reportage i Storskogen (1964)

Farbror Pekkas handelsbod (1965)

En småstad vid seklets början (1966) Kommer till Öppet arkiv 1 december 2016 och kan ses här.

Gumman som blev liten som en tesked (1967 och 1976)

Klart spår till Tomteboda (1968)

Herkules Jonssons storverk (1969) Kommer till Öppet arkiv 1 december 2016 och kan ses här.

Regnbågslandet (1970)

Broster, Broster! (1971) PREMIÄR! Kommer till Öppet arkiv 24 november 2016 och kan ses här.

Barnen i Höjden (1972)

Mumindalen (1973)

Rulle på Rullseröd (1974)

Långtradarchaufförens berättelser (1975)

Fem myror är fler än fyra elefanter (1977)

Julius Julskötare (1978)

Trolltider (1979 och 1985)

Det blir jul på Möllegården (1980)

Stjärnhuset (1981) Kommer till Öppet arkiv 1 december 2016 och kan ses här.

Albert och Herberts julkalender (1982)

Lille Luj och Änglaljus i strumpornas hus (1983)

Julstrul med Staffan och Bengt (1984) Kommer till Öppet arkiv 1 december 2016 och kan ses här.

Marias barn (1987)

Liv i luckan med julkalendern (1988)

Ture Sventon privatdetektiv (1989) Kommer till Öppet arkiv 1 december 2016 och kan ses här.

Kurt Olssons julkalender (1990) ”Våra bästa musikvideor” ur julkalendern kommer till Öppet arkiv 1 december 2016 och kan ses här.

Sunes jul (1991)

Klasses julkalender (1992)

Tomtemaskinen (1993)

Håll huvet kallt (1994)

Jul i Kapernaum (1995) Kommer till Öppet arkiv 1 december 2016 och kan ses här.

Mysteriet på Greveholm (1996)

Pelle Svanslös (1997)

När karusellerna sover (1998)

Julens hjältar (1999) Kommer till Öppet arkiv 1 december 2016 och kan ses här.

Ronny och Julia (2000)

Kaspar i Nudådalen (2001)

Dieselråttor och sjömansmöss (2002) Kommer till Öppet arkiv 1 december 2016 och kan ses här.

Håkan Bråkan (2003)

Allrams höjdarpaket (2004)

En decemberdröm (2005)*

Lasse-Majas detektivbyrå (2006)*

En riktig jul (2007)*

Skägget i brevlådan (2008)*

Superhjältejul (2009)*

Hotell Gyllene Knorren (2010)*

Tjuvarnas jul (2011)*

Mysteriet på Greveholm – Grevens återkomst (2012)*

Barna Hedenhös uppfinner julen (2013)*

Piratskattens hemlighet (2014)*

Tusen år till julafton (2015)*

Rösta här!

*) Alla julkalenderar sända 2005 och framåt ligger utanför Öppet arkivs räckvidd rättighetsmässigt. Men om du vill se de julkalenderar som finns i Öppet arkiv kan du nostalgifrossa i dem här. Den 1 december 2016 fyller vi på med ännu mer – då kommer du kunna se hela 16 kalenderar från de tidiga årens decembermorgnar.

Årets julkalender – Selmas saga

Äventyr, snö och magi i årets julkalender. I år blir det riktig julstämning i årets julkalender. Selmas saga utspelar sig under de stora äventyrens tid. Vi följer åttaåriga Selma (Ester Vuori) som ger sig ut på en hisnande äventyrsresa mot Tomtens rike. Med på den magiska resan är den lustiga uppfinnaren Efraim von Trippelhatt (Johan Ulveson). Se förhandstitten på Selmas saga här.

Många minns exakt vad de gjorde när de för första gången fick höra om en stort nyhetshändelse. Palmemordet, Tsunamikatastofen, Estonia, 11 september. Öppet arkiv minns och ser tillbaka på våra mest omskakande, betydelsefulla eller uppmärksammade nyheter genom tiderna.

SVT har förklarat, beskrivit och berättat i 60 år. Öppet arkiv samlat några av de mest betydelsefulla, signifikanta, eller omskakande händelserna som vi har kunnat ta del av via SVT:s nyhetsrapporteringar.

1969 – Månlandningen

”That’s one small step for a man, one giant leap for mankind.” Juli 1969 landade Apollo 11 på månen och Neil Armstrong sa de sedan dess ofta citerade orden: Ett litet steg för en människa, ett stort steg för mänskligheten.

Öppet arkiv har publiceras sändningen från Den första månlandningen den 21 juli 1969 och ett sammandrag av månlandningen som sändes  nyårsafton 1969 1969. Ett TV-spel av Per Olov Enquist. Se alla Öppet arkivs klipp från den första månlandningen här.

1971 – Almstriden

Almarna i Kungsträdgården skulle fällas till fördel för en tunnelbanestation. Protesterna blev enorma och flera hundra tusen personer tog sig till Kungsträdgården för att försvara almarna. Medborgarnas roll fick stor uppmärksamhet i nationella medier. Och almarna – de fick vara kvar. Öppet arkiv har ett nyhetsreportage som visar dagen efter då demonstranterna stoppade motorsågarna. Se Dagen efter almstriden här.

1973 – Norrmalmstorgsdramat

Gisslandramat på Kreditbanken i Stockholm som blev världskänt tack vare att gisslan fick sympatier för förövaren, det så kallade stockholmssyndromet. I augusti 1973 rånades Kreditbanken på Norrmalmstorg av en maskerad man, beväpnad med k-pist. Han tog fyra personer som gisslan och meddelade polisen sina krav: tre miljoner kronor och att Clark Olofsson skulle föras till banken. Det gastkramande gisslandramat pågick i nästan sex dygn.

I Öppet arkiv kan du ta del av händelserna där och då i detta klipp från Rapport 1973 , dokumentären Norrmalmstorgsdramat inifrån från 2003. Dessutom finns den rafflande dramatiseringen Norrmalmstorg med Torkel Petersson, Shanti Roney och Tuva Novotny i huvudrollerna.

Se alla Öppet arkivs program, filmer och klipp om Norrmalmstorgsdramat här.

1975 – Västtyska ambassaden i Stockholm ”Lägg ut!”

RAF, den vänsterextremistiska organisationen ockuperade den västtyska ambassaden i Stockholm för att påverka den västtyska regeringen att frige ett antal RAF-medlemmar som satt fängslade i Västtyskland. Ockupanterna tog 12 personer i gisslan och ambassaden omringades av poliser.  I samband med händelsen detonerade en sprängladdning.  Bo Holmström befinner sig utanför ambassaden vid explosionen. Han vi snabbt komma ut i sändning och skriker således de välkända orden: Lägg ut! Lägg ut! Lägg ut! Se alla program och klipp relaterade ockupationen av Västtyska ambassaden 1973 här.

1986 – Palmemordet

Den första mars 1986 04:00 sände Rapport en extrainsatt nyhetssändning. Ewonne Winblad rapporterar: ”Statsminister Olof Palme är död”. Ta del av rapporteringen kring den skakande händelsen i Öppet arkiv. Här finns den första nyhetssändningen om mordet, presentationen av fantombilden och Hans Holmérs presentation av mordvapnet 31 mars 1986.

Se alla Öppet arkivs klipp om Palme-mordet här.

1987 – Tjernobylkatastrofen

Den 26 april 1987 exploderar en av kärnkraftverkets reaktorer i Tjernobyl och ett moln med radioaktiva partiklar spreds med vindarna över stora delar av Europa.  Ta del av alla relaterade program och klipp till Tjernobylkatastrofen i Öppet arkiv här.

1989 – Berlinmurens fall

Muren mellan Öst och Västberlin var en påtaglig del av järnridån och stark symbol för Europas delning under det kalla kriget.  Den 9 november 1989 klockan sex på kvällen öppnades gränsen mellan Öst- och Västberlin för första gången på 28 år. Se alla Öppet arkivs program och klipp relaterade Berlinmurens fall här. 

1994 – Estoniakatastrofen

Kryssningsfartyget Estonia förliste efter att fartygets bogvisir lossnat när fartyget var ute på öppet hav i Östersjön på väg från Tallinn till Stockholm. Över 800 personer omkom i tragedin. Se Öppet arkivs kollage från nyhetsrapporteringarna om Estoniakatastrofen de första dagarna efter katastrofen här.

2001 – 11 september–attackerna

Fyra amerikanska passagerarflygplan kapades den 11 september 2001. Två av dem flögs in i World Trade Centers tvillingtorn på Manhattan i New York. Det tredje planet flögs in i USA:s försvarshögkvarter Pengaton och det fjärde havererade. Attacken räknas som det största terrorattentatet i världshistorien. Se alla program och klipp relaterade 11 september-attackerna här.

2004 – Anna Lindh–mordet

”Anna Lindh attackerades strax efter fyra i eftermiddags…” Så börjar ABC:s nyhetsrapportering den 10 september 2004. Utrikesminister Anna Lindh hade attackerades av en knivbeväpnad man och dog av sina skador morgonen därpå. Se alla program och klipp relaterade Anna Lindh-mordet här.

2004 – Tsunamikatastrofen

Den 26 december 2004 ägde en enormt kraftig jordbävning rum i Indiska oceanen, ett skalv som uppmättes till 9,3 på richterskalan vilket gör den till det tredje kraftigaste uppmätta jordskalvet någonsin. Skalvet orsakade en enorm flodvåg, en tsunami, som ödelade stora områden längs den sydostasiatiska kusten. Se Öppet arkivs program och klipp relaterade Tsunamikatastrofen här.

SVT:s nyhetsankare och reportrar genom tiderna

Vad vore SVT:s nyhetssändningar utan våra nyhetsankare och reportrar? Här kan du se ett kollage med några av SVT:s  nyhetsankare genom tiderna!

Per Oscarsson klär av sig i Hylands hörna, Birgitta Andersson snyter sig i amerikanska flaggan och Gösta Ekman säger pitt i Gula hund. Dessa är exempel på tillfällen då SVT:s växel gått varm. Låt oss presentera några av SVT:s tittarstormar genom tiderna!

I Svenska tv-historier kan du dessutom se en djupare analys av tittarstormar här.

Per Oscarsson i Hylands hörna 1966

Smaklöst! Larvigt! Snuskigt! Skandal! Jag satt med en kudde framför ögonen. Så löd en rubrik efter annandagens sändning av Hylands hörna 1966. Per Oscarsson håller en monolog där han berättar för ett barn vad ett kön är, dessutom klär han av sig till den milda grad att han tillslut står där i underkläder. Växeln fullkomligt exploderade.

En herre ringer in:  Där sitter unga flickor och hör på det här och har fått en helt annan upplysning. Jag vill framföra mitt absoluta klagomål. Jag bor på Sturegatan så det är lite mening med vad jag säger.

I Mellanstick från 1967 berättar Per Oscarsson själv om uppståndelsen kring programmet.

Gula hund – Pitt!

Sketchen Pitt i Gula hund från 1966 med Tage Danielsson, Birgitta Andersson och Gösta Ekman skapade sådan debatt att det till och med diskuterades i Sveriges riksdag där revyn istället fick namnet Fula hund.

Sketchen kan du se i andra akten av Gula hund i Öppet arkiv.

Fräcka fredag

I samband med premiären av Fräcka fredag hade växeln det svettigt. Redan ett par dagar innan sändning vällde protestsamtalen in. Programmet blandade lekfulla inslag med information om sex och samlevnad, vilket var ett nytt grepp av SVT. Det var ett enormt ståhej kring programmet, sista tv-inspelningen fick till exempel bevakas av polis efter att ett allvarligt hot kommit it, berättar Malena Ivarsson i Svenska tv-historier: Tittarstormar.

Här kan du se hela säsongen av Fräcka fredag från 1988 i Öppet arkiv.

Det finns inga smålänningar

1981 var det premiär för ett av de mest utskällda programmen i SVT:s historia. Det finns inga smålänningar var en dramadokumentär i fyra dela där israel/palestina-konflikten utspelas i Småland.

Det finns inga smålänningar: 1948 beslutar FN dela Småland för att ge den urgamla och förföljda folkstammen virdarna, som en gång levt i Småland, ett eget land – Värend. Beslutet leder till inbördeskrig. Mer än 150 000 smålänningar tvingas fly till Östergötland, Västergötland och Skåne. 

Det blev intensiva debatter och en tv-chef blev mordhotad. Serien fick 262 anmälningar till Radionämnden, men SVT friades. I Öppet arkiv kan du se Det finns inga smålänningar och två debatter om programmet: Finns det smålänningar? och Finns Golan-bergen i Småland?.

Spader madame – Birgitta Andersson snyter sig i amerikanska flaggan

”Nu ska jag snyta mig i min näsduk med stjärnor på” Under 70-talet hade tittarstormarna en mer direkt koppling till det rådande politiska klimatet där USA och Vietnam var en central fråga, berättar journalisten och författaren Fredrik af Trampe i Svenska tv-historier: Tittarstormar. Ett exempel på detta är den första stormen mot den nystartade kanalen SVT2, Birgitta Andersson när hon i Spader, Madame! snyter sig i den amerikanska flaggan. Se Spader, Madame! från 1970 här.

Skäggen

”Barbarism i tv!” Några av de mest minnesvärda tittarstormarna på 60-talet rör sig kring sex och fula ord. Ordet taskigt väckte oerhörd aggression och till viss del avsky i folkhemmet, berättar journalisten och författaren Fredrik af Trampe i Svenska tv-historier: Tittarstormar. Och det räckte inte med det. Det rapades och svors som aldrig förr. Hur det såg ut? Det kan du se i Öppet arkiv här.

1938 kvinnlig nyhetsuppläsare

Våren 1938 drabbades Radiotjänst av en av sina första folkstormar. En kvinna, Astrid Kindstrand, hade för första gången läst dagsnyheterna. Ljudbandet med folkstormen är bildsatt med stillbilder och så här lät ett av samtalen:

”Jag vill ha en manlig som talar i radio. En man är en man. En kvinna en kvinna. Det är två skilda saker”.

Till och med kvinnor hörde av sig och var förargade: ”Hur länge ska den kvinnliga rösten vara på dagsnyheterna? Usch, det är förskräckligt!”

Se Till frågan om kvinnans rösträtt här.

Svenska tv-historier

I samband med SVT:s 60-årsjubileum visas tidigare sändningar av Svenska tv-historier i SVT Play. Dessutom finns det även rykande färska avsnitt att avnjuta. Vad sägs om Älskade program, Tittarstormar, Fel i rutan och Julkalendrar (premiär 24 november i SVT Play)?

Inget är så kul som när det blir lite fel i rutan. Nyheterna är särskilt drabbade och visst blir det lite extra roligt när de med stort förtroendekapital och allvarlig uppsyn tokar till det.

Öppet arkiv har samlat några av de mest skrattframkallande klippen, både från nyheter och andra program som sänts i SVT. Vilken tycker du är bäst?

Får du inte nog av bloopers har Svenska tv-historier ett rykande färskt avsnitt om ”Fel i rutan” här.

1. Studioreporter får skrattanfall

2. Dustin Hoffman fjärtar i sändning

3. Test av elpistol

4. Tumba faller

5. Erik Fichtelius kryper i folksamling

6. Celine Dion och Tommy Körberg duett 1992

Fler roliga klipp i Öppet arkiv:

”Kära örebroare” Kungen i Arboga Kungen är i Arboga och håller tal i samband med ett jubileum. Eller är han i Örebro?

Pudelklippning Programledaren får skrattanfall vid uppläsning av telegram om en mindre lyckad pudelklippning.

Störning i studion Rikard Palm läser nyheterna och försöker överrösta en såg eller borr.

Robert Broberg kuppar Aktuellt En yster Broberg tar sig in i direktsändning och besöker både nyheterna och vädret.

Anita Jekander och kablaget Nyhetsankaret Anita Jekander får sladdar i huvudet under direktsändning.

Bilmaffian i Polen – en apa Jan Alfredius får fel bildsättning när han talar om bilmaffian i Polen.

Lill Lindfors tappar kjolen Hela Sverige, för att inte säga Europa höll andan under ESC 1986.

För ännu fler bloopers och roliga klipp titta in i Öppet arkiv här.

Får du inte nog? Då har Svenska tv-historier ett rykande färskt avsnitt om Fel i rutan här.

Varför skurade hon utedasset på ön? Hur kändes det att bli pojkidol? Och hur reagerade barnen på Torsten Lilliecronas utbrott under inspelningarna?

1964 blev Louise Edlind Friberg ”Saltkråkan-Malin” med hela det svenska folket. Vi pratade med henne om hur hon ser på Malin och Saltkråkan idag, 52 år senare.

Trots att det har gått väldigt många år sedan ”Vi på Saltkråkan” sändes är den fortfarande omåttligt populär. Vad tror du att det beror på?

– En stor anledning till det är att både barn och vuxna kan känna igen sig i serien. Det finns inget förljuget. Framförallt skådespelar barnen väldigt lite vilket gör att de känns naturliga och okonstlade. Vilket till stor del beror på Olle Hellboms fantastiska sätt att regissera dem.

– Sen är ju Torsten Lilliecrona som farbror Melker också en väldigt mänsklig och härlig karaktär.

– Dessutom är den svenska naturen och skärgården makalöst fin, det kan man ju även se i senare serier som exempelvis Skärgårdsdoktorn. ”Vi på Saltkråkan” är en dröm om hur det skulle kunna vara. Att alla bor tillsammans på en vacker ö där det inte finns några större konflikter.

Minns du hur du fick rollen som Malin?

– Ja det glömmer jag aldrig. Det var ju som att vinna högsta vinsten på lotto.

– Hallåflickorna annonserade ut i tv: ”Vi söker en ung flicka i 19-års åldern till en tv-serie”. Då anmälde min mamma mig och skickade in bilder från när jag skådespelade i en teaterpjäs i skolan.

– Efter det blev jag antagen till en provfilmning. Jag var bara 16 år då och Astrid Lindgren tyckte att jag var för ung för rollen. Men hon blev övertalad utav resten av teamet att de skulle ha mig ändå. Under provfilmningarna fick jag en fin kemi med Maria Johansson, som skulle spela Tjorven. Jag tror att regissören Olle Hellbom kände av det, vilket hjälpte mig att få rollen.

– Jag var egentligen lite för mörk för rollen, med mina bruna ögon och hår. Men det löste de med att de färgade mitt hår blont. Vilket jag minns som både roligt och speciellt, det var ju inte alls lika vanligt att färga håret på den tiden. Jag kommer till och med ihåg känslan av ammoniak i hårbotten.

– Astrid Lindgren skrev rollen som farbror Melker med Torsten Lilliecrona i åtanke. Men det var den enda rollen som var tillsatt på förhand, vad jag vet. Torsten var verkligen älskad av alla ungarna, även om han kunde vara vresig ibland.

Hur minns du Torsten Lilliecronas vredesutbrott?

– Han fick enbart snälla utbrott. Så vi barn blev inte rädd när han fick dem, vilket regissören kunde utnyttja. Som när Stina inte vill lämna honom i fred framför skrivmaskinen. Då blir han ju galen. Men hon blev inte alls rädd eftersom hon visste att det inte var någon fara när Torsten blev arg. Trots att han var lite kolerisk av sig, var han också väldigt barnkär. (Se scenen 12 min in i avsnitt 9 av serien.)

Hur minns du inspelningen av den första säsongen?

– Det var väldigt kul, men samtidigt kände jag mig lite ensam. Jag var den enda flickan där i min ålder och var bara 16 år när vi började inspelningarna.

– Vi bodde i ett stort gult hus på Norröra som var väldigt spartanskt. Vatten fick vi genom att pumpa från brunnen och det fanns enbart torrdass.

– Jag kände att de andra såg på mig som en lite udda fågel, eftersom jag var en flicka från Östermalm. Exempelvis kallade jag en cigarettändare för en ”lighter”, vilket fick de andra börja reta mig. ”Snacka svenska”, sa dom åt mig. Men det var så jag fått höra att det kallades, eller så ville jag bara vara märkvärdig, säger Louise och skrattar.

– Det var en ny typ av jargong och ett nytt sorts umgänge i jämförelse med den flickskola jag kom från i Stockholm. För att platsa i gänget inte bara tömde jag utedasset utan skurade det rent också. Där vann jag många poäng och respekt hos de andra.

– Men den sommaren kändes inte som arbete utan var mest som en kul semester. Då kunde jag inte drömma om att det skulle bli så stort som det blev.

Hur blev responsen efter att”Vi på Saltkråkan” sändes för första gången 1964?

– Det var lite chockartat när tv-serien började sändas. Den slog direkt och plötsligt började det ringa hemma i telefonen från en massa konstiga människor.

– Jag fick också många beundrarbrev. Vissa var underliga, men det var också mycket frierier. Det var ju lite artigare på den tiden. Men det krävdes inte heller att de skrev speciellt ekivoka saker för att man skulle bli chockad över brevens innehåll.

– Efter några månader var det uppståndelse överallt. När jag skulle gå till mataffären exempelvis. Det var besvärande att tackla, jag var rädd att mina kompisar skulle tycka att jag var någon, vilket jag inte alls kände att jag var. Men vissa av dem såg mig med helt nya ögon.

Du blev ju något av en pojkidol också?

– Jo, jag låg faktiskt i toppen ett par gånger i några omröstningar från den tiden om Sveriges tjusigaste kvinna. Nyligen fick jag frågan om jag hade korsett på mig under inspelningarna, men jag hade faktiskt så smal midja. Det är synd att jag inte har samma midja idag, haha.

– Men jag tyckte inte alls att jag var så tjusig då. Jag var ju en osäker tonåring och ansåg att jag hade dålig hy, stripigt hår och under uppväxten hade jag varit tjockast av mig och mina två systrar. Jag upplevde dem som mycket finare än jag. Men sen fick jag ju lite upprättelse. Det kunde jag faktiskt skoja lite med dom om.

Hur upplevde du din karaktär Malin?

– Jag  tyckte att Malin var för mjäkig som person, men Astrid sa till mig att hon skulle vara så eftersom Malin var en ung kvinna som var tvungen att ta mycket ansvar. Jag tror killarna på den tiden tyckte att Malin var en drömkvinna. Hon studerade på universitet men ville helst bara var hemma och ta hand om huset och barnen.

Blir du fortfarande igenkänd idag?

– Ja faktiskt. Vilket jag nuförtiden bara tycker är oerhört smickrande. Det händer fortfarande flera gånger i veckan. Ofta är det tanter med sina barnbarn, som berättar för dem att det här är Malin från Saltkråkan. De kan inte tro att den här rynkiga tanten är samma person, haha.

Har du hållit kontakten med filmteamet efter inspelningarna tog slut?

– Hon som spelade min dotter Skrållan, Kajsa Dandenell, har jag tyvärr aldrig träffat i vuxen ålder. Det hade varit trevligt. Men de andra barnen har jag träffat flera gånger genom åren. Mest Maria Johansson, som spelade Tjorven och Astrid Lindgren höll jag kontakt med nästan ändan fram till henne död.

Flera av de andra skådespelarna blev stämplade på ett helt annat sätt av inspelningarna. Jag gick ju snart ut skolan, men de små barnen skulle precis börja. Maria Johansson tyckte det var väldigt jobbigt att gå omkring och vara Tjorven på skolan.

– Det gällde ju Torsten Lilliecrona också. Han hade det svårt efter Saltkråkan att bli av med stämpeln som farbror Melker.

Hur var stämningen på inspelningarna?

– Stämningen på inspelningarna var alltid väldigt god. Det var ingenting som låg och skavde. Vilket främst berodde på Olle Hellbom och hans sätt att regissera och bemöta människor. Han var väldigt sympatisk och behandlade barnen på samma sätt som vuxna.

Vad hade Astrid Lindgren för roll när serien spelades in?

– Vi använde hennes brygga på Furusund som samlingsplats när vi var på väg ut till Norröra, där ”Vi på Saltkråkan” till stora delar spelades in. Då brukade hon komma ut och skoja med oss allihop och vinka av båten.

– Ibland kom hon ut till inspelningarna också. Då hade hon alltid godsaker med sig som bullar och tårta. Men Astrid la sig aldrig i någonting på plats, hade hon en åsikt om någonting antar jag att hon och Olle Hellbom hade egna avskilda möten. Hon umgicks mycket med barnen och hade alltid så fin kontakt med dem. Astrid var väldigt humoristisk så vi hade alltid roligt tillsammans.

Se Louise Edlind Friberg som som ”Malin” i Vi på Saltkråkan här.

Se barnens provfilmningar för Vi på Saltkråkan här.

Flera program av Astrid Lindgren hittar du här:

Pippi Långstrump

Madicken

Sagostunden med Astrid Lindgren

Visste du att Stina inte fanns med i seriens originalmanus? Att Båtman fes otroligt illa? Eller hur Snickargårdens ägare går tillväga när de inte vill ha besök från allmänheten? Det och mycket mer fick vi lära oss under vårt besök på verklighetens Saltkråkan, Norröra i Stockholms skärgård.

Vi på Saltkråkan från 1964 är en av Astrid Lindgrens mest älskade tv-serier och en utav de populäraste programmen på Öppet arkiv. Därför beslöt vi oss för att åka ut till seriens inspelningsplats för att se vad som finns kvar av den idag.

På båten ut till Norröra möter vi upp med Michael Blum som arbetar som skärgårdsguide på ön. Han börjar direkt peka ut platser längs båtturen som sägs inspirerat historiens berättare.

– Här på Furusund ligger Sjövillan, berättar Michael Blum och pekar mot ön vi passerar.

– Vid det huset stod en häst en hel sommar, vilket blev Astrids inspiration till Lilla gubben i Pippi Långstrump.

På samma ö hade Astrid Lindgren sitt sommarhus där hon skrev manuset till Vi på Saltkråkan.

När vi kliver iland på Norröra möts vi av den idyll som kännetecknar serien. En plats där det mesta verkar ha varit orört sedan inspelningarna på 60-talet.

Efter några minuters promenad kommer vi till ”Stureplan”, mittpunkten på ön där de två grusvägarna möts, som den skämtsamt kallas av lokalbefolkningen. Men istället för en svärm av människor, märkesaffärer och neonskyltar möts vi av ett vändkors i trä som pekar ut vägarna.

Bredvid ”Stureplan” låg under inspelningarna öns enda pensionat kallat ”Panget”.

– Därinne bodde barnen och Båtsman under inspelningarna, berättar Michael Blum.

– Pelle, Stephen Lindholm, var med på en av mina guidningar och han berättade att det hördes väldigt tydligt när Båtsman gick och la sig, då Pelle sov på våningen under. Det hördes ett högt duns och hela det gamla huset gungade till av 100 kilo hund.

– För övrigt har jag hört att Båtsman, som hette Cesar på riktigt, var en jobbig hund på grund av att han var så lat. De var tvungna att muta honom med torkad fisk som de stoppade i fickorna på Pelle och Tjorven för att han skulle agera. Sen fes han tydligen väldigt illa också, haha.

”Det var tydligen inte så roligt att bada med kläderna på”

En som inte bodde i huset var Farbror Melker, Torsten Lilliecrona, som istället bodde på grannön Söderöra.

– Han fick förmodligen nog av alla barnen. Även om han var väldigt barnkär, det har jag fått höra av en familj som bodde granne med honom i Lerberget utanför Höganäs. De berättade att han umgicks mycket med deras barn och kom ihåg deras bemärkelsedagar. Det var nog en förutsättning för att kunna spela den där rollen.

– Men Lilliecrona kunde också bli jäkligt förbannad ibland på inspelningarna. En gång blev Torsten så förbannad att han svor och kastade skorna. Han hade fått vara blöt i samma kläder en hel dag. Det var tydligen inte så roligt att bada så mycket med kläderna på.

På den tiden hade tv en helt annan genomslagskraft än vad den har idag, eftersom det då enbart fanns en tv-kanal i Sverige.

– Runt 1970 var inspelningarna av Saltkråkan-serien över och Torsten skulle fortsätta sin gärning på Göteborg stadsteater. När han då kom ut på teaterscenen kunde personer i publiken ropa: ”Titta där är Farbror Melker”. Då var  ju allting förstört. Han led något av det, precis som Allan Edwall och Sif Ruud gjorde efter Hemsöborna, där de spelare Karlsson och Madame Flod. Tv-serien blev så ofantligt populär, de var ju de rollerna med hela svenska folket. Maria Johansson, som spelade Tjorven, har också berättat att det var svårt att gå vidare med skådespelarkarriären efter Saltkråkan.

– Nuförtiden blir man bortglömd direkt, men hade man varit med i Hylands hörna hade man varit landsberömd hela livet. I alla fall om man hade klätt av sig i kalsongerna som Per Oscarsson.

”Rollen Stina fanns inte från början”

– I det här lilla huset bodde Stina tillsammans med Söderman, säger Michel Blum och pekar på ett litet rött hus. När Tjorven är hemhjälp är de i Snickargårdens kök, för det här är så pyttelitet. Men Stina står där i fönstret i en scen då Pelle kommer dit och hon vill att han ska kolla på korpen.

– Det var kul att stå på den här platsen 2013 med Kristina Jämtmark, som spelar Stina. Hon berättade då att rollen Stina inte fanns från början. På castingen till ”Vi på Saltkråkan” hade hon sökt rollen som Tjorven, men dom tyckte att hon var för liten. Men Kristina gjorde ett väldigt intryck på personalen, de tyckte hon var så rolig och gullig. Så då bad de Astrid Lindgren skriva till en roll i serien. Och det var tur, för Saltkråkan hade inte blivit lika rolig utan henne och hennes obetalbara kommentarer som ”Hemma på vår gata i stan”.

Vi fortsätter längs ned för den lilla grusväg där familjen Melkersson går i ösregnet i seriens första avsnitt. Precis som Farbror Melker med sina barn är vi också på väg till Snickargården och det börjar dessutom till vår blandade förtjusning regna så smått.

Väl framme kan vi konstatera att Snickargården ser ut nästan exakt som den gjorde 1964. Inne på gården tar Jonas Eriksson, barnbarn till husets ägare Sjöblom, emot oss.

Har ni problem med att få vara privata här när ni bor i ett utav skärgårdens kändaste hus?

– Jag bor inte här utan besöker det bara ibland. Men de som bor i huset sätter ibland upp cyklar och vagnar framför grinden för att få vara ifred, så att inte folk ska komma förbi och titta in, berättar Jonas Eriksson.

Sedan visar han oss runt huset för att peka ut och berätta om de olika inspelningsplatserna.

– Där satt farbror Melker när han skrev på sin bok ”Denna dagen ett liv”. Och där jagade han getingar med sprutfärg.

Hur mycket filmade de inne i huset?

→ Jag vet inte hur mycket jag ska avslöja, hehe. Men ja de filmade en del scener därinne. Bland annat scenen där Tjorven går och lägger sig i sin säng för att sova.

Jonas Eriksson öppnar sedan dörrarna till en lada på gården som visar sig innehålla vad som måste vara ett av landets minsta muséer.

Michael Blum du har arbetat som Saltkråkan-guide här ute i 19 år, vad är det som har fått dig att fortsätta genom alla åren?

– För att det så roligt. Det har kommit över 80 personer två söndagar i rad nu som varit med på guidningen. Den typiska publiken är familjer och det är mycket mormor och morfar, farmor och farfar med barnbarn. Vi får också en hel del utländska besökare. Ofta är det jättemycket norrmän, de älskar Saltkråkan, speciellt originalet. De vill inte ha den dubbade norska versionen, det ska vara på svenska. Dessutom kommer väldigt många tyskar också.

Precis som under sina guidningar avslutar Michael Blum vår rundtur med att läsa de sista, bibelinspirerade, orden i Astrid Lindgrens bok ”Vi på Saltkråkan”.

”Toge jag morgonrodnadens vingar, gjorde jag mig en boning ytterst i havet.
Tänk att de hade en nu. En som var deras.
Ja, ja de hade det. En boning ytterst i havet. ”

Vill du själva besöka Saltkråkan, Norröra, går det direktbåtar ut från både Stockholm och Norrtälje.

Vi på Saltkråkan kan du se i sin helhet här.

Bakom kulisserna på Vi på Saltkråkan hittar du här.

Flera program av Astrid Lindgren hittar du här:

Pippi Långstrump

Madicken

Sagostunden med Astrid Lindgren

Vi har publicerat följande titlar under veckan som gått:

Broster Broster (1971)
Julkalender. Familjen Wikmansson, alltså mamma Linda, pappa Ludde, dottern Agnes, adoptivsonen Bertil och adoptivfarfar, flyttar ut på landet i kampen mot köphysteri och miljöförstöring. Mamma Linda är gravid och babyn i magen kallas ”broster”, en blandning av bror och syster.

Söndagspromenaden (1971)
En pjäs av Lars Forssell. Handlingen utspelas vid sekelskiftet 1800-1900 i en svensk småstad, kring specerihandlaren Coriander och hans brokiga familj. I rollerna bl.a. Margaretha Krook, Georg Rydeberg, Lars-Erik Berenett och Peter Harryson.

Bänken (1982)
TV-pjäs om två suparkompisar som får sällskap av en fin herre. I rollerna Weiron Holmgren, Sten Ljuggren och Roland Jansson.

Hammarkullen (1997)
Välkommen till det nya Sverige! Ska Kristina lyckas förföra fastighetsskötaren? Kan arbetsförmedlaren övertala Mohammed att ta ett svartjobb? Går Ballongmannen på helium? Vem vinner musikkriget i trappuppgången? Är Josef homosexuell? Orkar socialsekreteraren hjälpa somaliskan och hennes barn? Manus av Peter Birro. I rollerna bl.a. Viveka Seldahl, Reine Brynolfsson och Maria Lundqvist.

Motpolare (1989)
Trombonisterna Nils Landgren och Christian Lindberg i ett musikaliskt möte.

Tankar och ting (2002)
Programledaren Annelie Gardell samtalar med intressanta gäster om tankar och ting.

En renskötares vardag (1985)
En dokumentärfilm av Putte Palm och Gardar Sjödin. Vi får följa en grupp renskötare under ett helt år då de lämnar skogslandet i april-maj. Den långa förflyttningen mot sommarvistet på fjället. Kalvmärkning och slakt, fiske och älgjakt.

Dabrowski: New kids on the block (1991)
Klipp ur program där Stina Dabrowski försöker intervjua Danny Wood och Donnie Wahlberg från New Kids On The Block och samtidigt få dem att baka pepparkakor.

Adventsgudstjänst från Jukkasjärvi kyrka (1991)
Andersmäss är en traditionell kyrkhelg för samerna i Kirunaområdet. En helg då samer från samebyarna runt omkring samlas till gudstjänst i Jukkasjärvi kyrka, en av de äldsta kyrkorna i sameområdet, byggd i början på 1600-talet. Högmässogudstjänsten från Jukkasjärvi kyrka är i huvudsak på samiska, textad till svenska. 

Lisa Ekdahl (1994)
Två klipp från den då albumdebuterande sångerskan.

Nästa vecka kommer vi bland annat publicera flera julkalendrar bl.a. Ture Sventon, Herkules Jonssons storverk, Dieselråttor och sjömansmöss, Julens hjältar och Julstrul med Staffan och Bengt.

Är du Grynet, Joker eller någon av SVT:s andra karaktärer? Gör Öppet arkivs test för att se vilken roll du skulle spela i nostalgihistorien.

De här titlarna har Öppet arkiv publicerat denna vecka:

Det öppna hjärtat – Dalai Lama i samband med sitt Sverigebesök 1992.

Cabaret – Canalhumorn (1969) –  Ett underhållningsprogram av och med Hans Alfredson och Povel Ramel. För regin står ingen mindre än Hasse Ekman.

Veckans dokumentär: Ekhult heter gården (2001) – Den småländska gården Ekhult är unik i svensk film- och TV-produktion. I tre filmer under tre generationer har familjen Johanssons liv på Ekhult dokumenterats. Alla tre skildringarna visas i detta program.

Klassträffen (1975) TV-pjäs av Carin Mannheimer. Fem kvinnor ”eftersläcker” på ett hotellrum efter att ha firat 20-årsjubileet av sin studentexamen.

Jul med Ernst (2004) – Julförberedelser dan före doppareda’n med Ernst Kirchsteiger som lägger in sill, tillverkar juldekorationer och skapar julstämning i huset.

Julvärdar – Före Kalle Anka: Arne Weise samtalar med Alice Bah, Eva Röse och Johan Petersson i Disneyklubben 1992.Lotta Bromé tänder ljuset 2003 och Ernst Kirchsteiger 2004.

Ännu fler julkalenderar:

En småstad vid seklets början (1966)

Herkules Jonssons storverk (1969)

Stjärnhuset (1981)

Julstrul med Staffan och Bengt (1984)

I julens tecken (1988)

Julexpressen (1989) På teckenspråk!

Ture Sventon privatdetektiv (1989)

Våra bästa julvideor (1990)

Jul i Kapernaum (1995)

Julens hjältar (1999)

Dieselråttor och sjömansmöss (2002)

Nästa vecka kan du återse Mumin och havet, Perssons parfymeri och dokumentären Jorden vi ärvde i Öppet arkiv.

Sunes jul har blivit tidernas bästa julkalender i Öppet arkivs stora röstning. 

Öppet arkiv har bett tittarna rösta fram sin bästa julkalender genom tiderna. Alla julkalendrar som sänts från den allra första 1960 till förra årets satsning fanns med på listan. Och efter att strax över 13000 röster har kommit in har vi ett resultat. Tittarnas favorit blev  Sunes jul!

Topplistan tittarnas favoritkalender

(av 13063 röster) 

1. Sunes jul (1991)  21 % finns i SVT:s Öppet arkiv

2. Mysteriet på Greveholm (1996)  17 % finns i SVT:s Öppet arkiv

3. Trolltider (1979 och 1985) 12 % finns i SVT:s Öppet arkiv

4. Gumman som blev liten som en tesked (1967 och 1976) 7 % finns i SVT:s Öppet arkiv

5. Pelle Svanslös (1997) 5% finns i SVT:s Öppet arkiv

6. Tjuvarnas jul (2011),  Tusen år till julafton (2015) och Albert och Herberts julkalender (1982) 4 %

7. Dieselråttor och sjömansmöss (2002) 3 % finns i SVT:s Öppet arkiv

8.  Barna Hedenhös uppfinner julen (2013) och Ture Sventon privatdetektiv (1989) finns i SVT:s Öppet arkiv 2 %

9. Herkules Jonssons storverk (1969), Rulle på Rullseröd (1974), Fem myror är fler än fyra elefanter (1977), Stjärnhuset (1981), Julstrul med Staffan och Bengt (1984), Kurt Olssons julkalender (1990), Tomtemaskinen (1993), Jul i Kapernaum (1995), När karusellerna sover (1998), Julens hjältar (1999), Kaspar i Nudådalen (2001), Allrams höjdarpaket (2004), Lasse-Majas detektivbyrå (2006), Hotell Gyllene Knorren (2010), Mysteriet på Greveholm – Grevens återkomst (2012), Piratskattens hemlighet (2014) 1% 

Du har väl inte missat årets julkalender Selmas saga?

Den här veckan har följande titlar haft premiär i Öppet arkiv:

Mumin och havet 1968

Julvisa på teckenspråk 1987 Torkel Selin sjunger ”Fröjdas vart sinne”på teckenspråk.

Kollage: Maastrichtfördraget  Nyhetsinslag om Maastrichtfördraget, och om framväxten av en gemensam europeisk valuta, i ”Aktuellt” och ”Rapport” 8/12 – 11/12 1991,  7/2 1992 (då fördraget undertecknades) och 1/1 1999.

I samband med Peter Dalles 60-årsdag publicerades: 

Söndagsöppet 1995 där Dalle intervjuas och gör en återblick på klipp från hans karriär.

Persons parfymeri Humorserie från 1997 med Peter Dalle, Claes Månsson och Johan Ulveson.

I samband med Finlands självständighets dag publicerades:

Andra ord 1977 Säsong 2 av barnprogrammet med svenska och finska ord.

Slas berättar om en tomte 1988 Slas kertoo tontusta. Varför vill tomten flytta? Röd-Emil är ledsen och tomten är också ledsen. Men det går att resonera sig fram över ett glas lingondricka. Berättare: Stig Claesson

Veckans dokumentär: Jorden vi ärvde 1988 En dokumentärfilm om livet på landet, närmare bestämt en släktgård på Gotland, Sveriges ostligaste jordbruk. Frilansfilmaren Margareta Garpe följer den unga generationens försök att få idealen att gå ihop med verkligheten. Det handlar om ägandet och att arbeta i kooperativ, om kärleken och att bo i kollektiv.

Nästa vecka kan vi se fram emot att se när Drutten och Krokodilen firar Lucia, klipp med The Hives och tittarönskemålet Röda korsets julkyrkobord.

Den här veckan har följande titlar haft premiär i Öppet arkiv:

Drutten och Krokodilen firar Lucia
Drutten och Krokodilen presenterar luciafirande med Katarinakörerna i Berwaldhallens foajé. Från 1988.

The Hives
Två klipp med rockbandet. Sångaren Pelle Almqvist är i veckan aktuell som programledare för Musihjälpen.

Luciamorgon på Carl Larsson-gården.
Luciamorgon tillsammans med Carl Larssons treåriga barnbarns barnbarn Lisbeth och barn från Söderbärke kyrkskola. Från 1975.

Vinterskärgård
En berättelse om ett sätt att leva av Torbjörn Wiléen. Programmet följer familjen Eklund som bor på ön Stora Risten i Stockholms skärgård. Från 1970.

Långt borta och längsedan
Ett program om utvandrare, hemlängtan och en svensk musikal. På 1800-talet lämnade Vilhelm Mobergs utvandrare svälten och nöden i Småland och for till Amerika. På 1980-talet bröt några familjer upp från sin hembygd i Laos för att söka en ny tillvaro i småländska Lessebo. I programmet får vi dels möta dessa familjer, dels följa arbetet med Benny Anderssons och Björn Ulvaeus musikal Kristina från Duvemåla. Från 1995.

Tröstevisa av Benny Andersson orkester
Benny Anderssons orkester framför Tröstevisa i en direktsändning från Blå Hallen i Stockholms stadshus. Från 2005.

Nästa veckar kommer ni vi bland att publicera Tomten – en vintersaga och Svenska hjärtan i Öppet arkiv.

Den här veckan har följande titlar haft premiär i Öppet arkiv:

Gösta Berlings saga
Svensk dramaserie efter en roman av Selma Lagerlöf. Med Thommy Berggren i huvudrollen. Från 1986.

Svenska hjärtan
Dramaserie från 1987 av Carin Mannheimer om grannarna i ett radhusområde.

Sagan om Ringen
En berättelse ur Tolkiens Sagan om Ringen presenterad för barn med originalmusik av Bo Hansson och teckningar av Peter Lindblom. I detta program berättas om de godmodiga hoberna och de vackra alverna i J.R.R. Tolkiens fantastiska sagovärld. Från 1971.

Julkonsert 2001
2001 års julkonsert. Värmlänningarna Christer Sjögren och Sten Nilsson ger sig ut på julturné genom Sverige. Medverkar gör även gästartisterna Charlotte Nilsson, Sanna Nielsen och Eddie Oliva.

Klappa på hos Thore Skogman

Thore Skogman bjuder in en rad välkända artister till ett musikaliskt julbord. Medverkar gör bl.a. Pernilla Wahlgren och Tommy Körberg. Från 1993.

Peps Persson
Flera program med artisten som fyllde 70 år i veckan.

Ebba & Torgny och kärlekens villovägar
Torgny friade till Ebba när de var tjugo. Hennes pappa sa nej. Sextio år senare möts de igen. Följ med på en virvlande resa i kärlekens berg- och dalbana. Det är aldrig för sent att bli förälskad. En film av Åsa Blanck och Johan Palmgren.

Julkonsert 1992
Julkonsert från S:t Nicolai kyrka i Örebro med Loa Falkman och Gunnel Ericson Sjöberg som sångsolister och Margaretha Krook som recitatör. Örebro Kammarkör, Örebro Kammarorkester och Örebro Kammarblåsare dirigeras av Fred Sjöberg.

Jakten på Bo Hansson
En filmberättelse om kompositören och musikern Bo Hansson, en gång i tiden hälften av Hansson & Carlsson. Bo Hansson är numera mera känd i utlandet än i Sverige. Han har tonsatt ett flertal böcker bland annat Tolkiens ‘Sagan om Ringen’. Från 1977.

Dialogen fortsätter
En förkortad version av ett program från 1974 av Margareta Strömstedt om författarinnan Elin Wägner. Detta följs av ett nyinspelat samtal mellan Margareta Strömstedt och författarna Ulla Isaksson och Erik Hjalmar Linder som tillsammans har skrivit en biografi (i två delar) om Elin Wägner.

Julotta – En bildberättelse av Gösta Roosling
En bildberättelse från 1937 av Gösta Roosling.

Semestersångarna
Turnéminne från en sommar i Knäppupp-tältet 1962. Revyn hette först Alla 4 men fick namnet Semestersångarna under tältturnén 1961 då den utökats med Hans Alfredson. Medverkar gör även bl.a. Martin Ljung, Povel Ramel och Brita Borg.

Regniga dagen – Vad ska vi göra med den?
Barnprogram med Mats Paulson från 1969. Ted Gärdestad framför i programmet den egna sången ”Pricken”.

Julnygammalt
Dans kring granen, sång och musik. Programledare är Bosse Larsson. Från 1992.

Jultecken
Kända svenskar dyker upp och önskar God Jul på teckenspråk (Magnus Härenstam, Hans Alfredson, Jonas Gardell, Regina Lund, Björn Skifs m fl.) Från 1994.

Tomten – en vintersaga
”Snön lyser vit på taken. Endast tomten är vaken”. Denna filmatisering av Viktor Rydbergs dikt Tomten är en klassiker ur SF-arkivet. Filmen spelades in 1941 av kortfilmaren Gösta Roosling.

Röda Korsets julbordskyrkor
Ur journalfilm från 1943: Finska invalider bygger julbordskyrkor.

Gokväll: Sten Nilsson
Ur ”Go’kväll” 24/10 2003: Sten Nilsson intervjuas av Katia Elliott Bendz och väljer kvällens musikartister, Rollin Phones. Rollin Phones framför ”Et lite barn” och Sten Nilsson framför, tillsammans med Rollin Phones, ”Medan jorden går ett varv”.

God jul från Öppet arkiv-redaktionen!

Inför premiären av tredje säsongen av ”Fröken Frimans krig” lyfter Öppet arkiv några av de verkliga historierna som inspirerade boken ”Svenska Hem – en passionerad affär” (2005) av Monika Björk och Eva Kaijser som ligger bakom tv-serien.

Karaktären Dagmar Friman bygger på pionjären Anna Whitlock som utöver att starta ett konsumentkooperativ även drog igång en samskola och var ordförande i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt – bland mycket annat. Whitlock var en aktiv föreningsmänniska och lyckades genom sina många olika engagemang integrera frågan om kvinnors rösträtt med skolpolitik och socialpolitik. Utbildning och folkbildning var viktiga ledstjärnor för Whitlock och tanken med konsumentkooperativet Kvinnornas Andelsförening ”Svenska Hem” var därmed inte bara att sälja ren mat utan även att erbjuda konsumentupplysning och undervisning till sina medlemmar. Tyvärr finns inte Anna Whitlock själv med i SVT:s arkiv men vi har hittat godbitar med några av hennes samtida allierade.

Rörelsen Svenska hem växte snabbt och blev för sin tid Sveriges största kooperativa förening med fem butiker. Bland de över 3000 kvinnliga medlemmarna fann man bland andra Elin Wägner som man kan lära sig mer om i programmet Dialogen fortsätter.

En annan medlem som brann för människors ökade livskvalitet genom förbättrad bostadsstandard och matkvalitet var Kerstin Hesselgren, Sveriges första inspektris och den första kvinnan i riksdagens första kammare. Henne ser man spankulera ut från första sammanträdet med riksdagen 1922, året då inte mindre än fem kvinnor blivit invalda i riksdagen. I SF 342 Riksdagens första sammanträde 1922 promenerar hon ut tillsammans med Elisabeth Tamm som just blivit invald i andra kammaren och i sin tur var ägare till Fogelstad som var en av de gårdar som levererade varor till Svenska hems butiker. I Russin – Fogelstadsgruppen får vi en kort inblick i Fogelstadgruppens historia.

Bröd och rosor! För lite miljöbilder från tiden har vi även lagt ut ett klipp från en rösträttsdemonstration 1917: SF 122 Bröd- och rösträttsdemonstration i Södertälje.